Rapport 2019-5

Resultat på vårdenhetsnivå 27 Tabell 2.1. Skillnader i sjukfall, besök, avslag, diagnosfördelning och sjukfallens genomsnittliga längd mellan olika grupper av vårdenheter, januari 2011–oktober 2016 Alla: vård- enheter Före (alla) Införde förenklat läkarintyg Införde inte förenklat läkarintyg Före Efter Sjukfall per månad 11,9 9,7 11,1 17,0 7,2 Antal besök 360,6 359,3 504,5 472,2 194,6 Andel sjukfall (%) 3,3 2,7 2,2 3,6 3,7 Andel avslag (%) 1,8 2,1 2,8 1,2 0,8 Psykiatriska diagnoser (%) 26,5 23,0 24,2 34,2 20,8 Muskuloskeletala diagnoser (%) 24,3 21,6 28,9 30,3 8,4 Antal nettodagar med sjukpenning 132,9 127,0 118,9 145,8 141,6 Antal bruttodagar med sjukpenning 157,6 149,1 141,9 176,5 162,2 5 036 3 470 2 226 1 566 1 244 2.2 Antalet och andelen sjukfall ökade Som de beskrivande analyserna ovan visar skiljer sig de vårdenheter som införde förenklat läkarintyg från de som inte införde det. Därför blir en direkt jämförelse av olika utfall före och efter införandet missvisande. Difference-in-difference-analysen jämför utvecklingen av olika utfall mellan de som har ”behandlats” (blivit certifierad att skriva förenklade intyg) med de som inte har ”behandlats”, före och efter tidpunkten de förra blev certifierade att skriva förenklade intyg (se metodbilaga för en närmare beskrivning). Effekten mäts som skillnaden i utveckling mellan grupperna. Nedan redovisas resultaten av tre olika modeller. Analyserna visar att effekterna är genomgående negativa eller positiva, och att resultaten är robusta för justering av en rad förklarande faktorer. Modell 1 visar effekten av att införa förenklat läkarintyg när vi bara tar hänsyn till att olika vårdenheter har olika nivå på utfallet redan före införandet. Men

RkJQdWJsaXNoZXIy NjAyMDA=