Rapport 2019-5

Inledning 20 handläggarna uppfattade sig styrda att inte ifrågasätta intygen och att det saknades en fungerande uppföljning som signalerade att systemet inte fungerade. Men innan denna studie har ingen utvärdering av effekten av införandet av förenklat läkarintyg gjorts. Syftet med denna studie är att utvärdera effekterna av införandet av förenklat läkarintyg på inflödet till sjukförsäkringen och varaktig- heten i nya sjukfall med sjukpenning, för de regioner och vårdenheter som införde förenklat läkarintyg. Syftet är alltså att fastställa om det finns ett orsakssamband mellan införandet av förenklat läkarintyg och utvecklingen av sjukfall med sjukpenning respektive avslag på ansökan om sjukpenning, samt att bestämma hur stora de eventuella effekterna har varit. De specifika frågor rapporten ska svara på är: 1. Har införandet av förenklat läkarintyg lett till fler nya sjukfall med sjukpenning? 2. Har införandet av förenklat läkarintyg inneburit att sjukfallen blev längre? 3. Har andelen som fick avslag på ansökan om sjukpenning efter införandet av förenklat läkarintyg förändrats? 4. Har införandet av det förenklade läkarintyget lett till olika resultat för män och kvinnor eller beroende på diagnos? 1.5 Metod Olika vårdenheter införde förenklat läkarintyg vid olika tidpunkter (se avsnitt 1.2). I denna studie bedömer vi effekten av införandet genom att utnyttja den geografiska och tidsmässiga variationen i sannolikheten att som individ få en läkare som använder sig av för- enklat läkarintyg. I analysen har vi jämfört utvecklingen av exempelvis nya sjukfall mellan vårdenheter eller regioner som har infört respektive inte infört förenklat läkarintyg, före och efter tidpunkten för införandet. De som införde intyget är då behandlingsgruppen, medan de som inte införde det är kontrollgruppen. Eftersom vårdenheter och regioner infört det förenklade läkarintyget vid olika tidpunkter består kontrollgruppen av både de enheter som aldrig införde förenklat läkarintyg, och de