Rapport 2018-8

Försäkringskassans arbete för att motverka mäns våld mot kvinnor 64 kontoret, att frågan hålls levande och inte minst att det finns möjlig- heter till fler personliga möten med de försäkrade. 104 Det betyder att handläggarna måste få möjlighet att praktisera det som de lärt sig på utbildningen. De intervjuer som ISF har genomfört med områdes- och enhetschefer bekräftar också att handläggarna behöver arbeta praktiskt med kunskapen från utbildningarna för att integrera metodstödet i det lokala arbetet på kontoren. De bedömer att en av anledningarna till att detta inte görs är att verksamheten måste prioritera till exempel utbetalningar och beslut. 4.4.2 Handläggarna ställer sällan frågor om vålds- utsatthet i utredningen av rätt till sjukpenning I enkätundersökningen uppger hälften av handläggarna (51 procent) att de ställer frågor när det finns någon indikation på våldsutsatthet. 12 procent uppger att de ibland ställer sådana frågor. Det är alltså 36 procent av handläggarna som i sin utredning aldrig ställer frågor om våldsutsatthet (tabell 3). Tabell 3. Andel (%) och antal handläggarna som vid bedömningen av rätt till sjukpenning ställer frågor om våld i nära relationer Handläggare ställer frågor om våld i nära relationer (n = 1 618) Andel Antal I alla ärenden 1 % 22 När det finns indikation 51 % 829 Ibland 12 % 185 Aldrig 36 % 582 Anm.: n står för antal handläggare som besvarat frågan. Handläggaren kan få en indikation om våldsutsatthet genom att i utredningen ställa frågor direkt till den försäkrade kvinnan. Det är riskfyllt att enbart förlita sig på att få indikationer genom andra underlag i ärendet – till exempel från läkarintyg. Det beror på att det 104 Försäkringskassan, Att fråga ger resultat – vi måste fråga mer. Enkätundersökning om personliga handläggare som deltagit i utbildningen ”Motverka mäns våld mot kvinnor”. Powerpoint-presentation av undersökningen, 2016.