Rapport 2018-7

Inledning 16 1.1 Syfte och frågeställningar Syftet med den här rapporten är att granska hur den kollektivavtalade avtalssjukförsäkringen används. I syftet ingår också att analysera vad det kan få för konsekvenser att en viktig del av sjukförsäkrings- systemet bygger på att allmänheten är tillräckligt välinformerad för att förstå sitt eget försäkringsskydd och därigenom få ut den avtals- ersättning de har rätt till. De frågor som besvaras i rapporten är: – Hur stort är underutnyttjandet av den kollektivavtalade försäk- ringen 2003–2014? – Varför går personer miste om avtalsersättning de har rätt till? – Vad utmärker de grupper i befolkningen som inte får del av den kollektivavtalade sjukförsäkring de är berättigade till? Det här är första gången som underutnyttjandet av avtalssjukförsäk- ringen studeras med longitudinella individdata från de försäkrings- bolag som har hand om försäkringen. I rapporten studeras anställda inom den offentliga sektorn, det vill säga anställda inom stat, kom- muner och landsting. 5 1.2 Bakgrund Cirka 90 procent av löntagarna i Sverige täcks av kollektivavtal (Kjellberg, 2017). Den som är anställd på en arbetsplats med kollek- tivavtal omfattas av en kollektivavtalad gruppsjukförsäkring som kompletterar ersättningen från den offentliga sjukförsäkringen. Hur stor ersättningen från den kollektivavtalade sjukförsäkringen blir beror på vilket avtalsområde man tillhör, hur hög inkomst man har och hur länge man är sjukskriven (reglerna beskrivs närmare i avsnitt 1.3). Betydelsen av den kollektivavtalade sjukförsäkringen har ökat de senaste 30 åren och den fortsätter öka eftersom en allt större del av den totala ersättningen vid sjukfrånvaro kommer från denna för- säkring. Det beror framför allt på att allt fler tjänar över taket i den offentliga sjukförsäkringen. Det beror i sin tur på att taket årligen 5 Denna avgränsning beskrivs närmare i avsnitt 1.4.