Rapport 2018-2

EU-familjen i nöd och lust – hur fungerar det i praktiken? 37 3 EU-familjen i nöd och lust – hur fungerar det i praktiken? I kapitel 3 redovisas tillgänglig statistik som visar att rörligheten inom Norden och EU ökar. Försäkringskassans egen uppskattning över antalet pågående EU-familjeförmånsärenden redovisas också. Den ökade rörligheten över Sveriges gränser ställer krav på att kunskaper om EU-rätten och ett EU-perspektiv genomsyrar hela socialförsäkringsadministrationen, så att familjer som rör sig över gränserna kan fortsätta att ta del av familjeförmåner och bejaka sin sociala trygghet. 51 För att belysa hur ärenden kan se ut i praktiken visar kapitlet också några fiktiva men verklighetsnära exempel på EU-familjer. 52 Rörligheten i form av gränsarbete har 3.1 ökat kraftigt både till och från Sverige Rörligheten över Sveriges gränser i form av gränsarbete har mer än fördubblats under 2000-talet. Det gäller gränsarbetare som både kommer till och från Sverige. Med gränsarbete avses här situationer där en person arbetar i ett EU-land, men anses vara bosatt i ett annat medlemsland. När det gäller familjer kan det i praktiken innebära att en förälder arbetar i ett medlemsland inom EU och resten av familjen bor kvar i ett annat medlemsland. 51 Kartläggning av rörlighetsmönster till och från Sverige är svårt eftersom det ofta saknas tillförlitligt underlag, men tillgänglig statistik indikerar sammantaget att rörligheten inom Norden och EU ökar. Se till exempel SOU 2017:05, s. 174 och SCB (2014). 52 Exemplen bygger på underlag från Försäkringskassan och samtal till ISF från enskilda.