Rapport 2018-14

Kollektivavtalade ersättningar under tid med sjukpenning 57 Faktaruta om ändringar i den allmänna sjukpenningen som haft betydelse för de kollektivavtalade sjukpenningtilläggen Den 1 juli 2003 införs en multiplikator om 0,97 vid beräkning av sjukpenningen för att minska statens utgifter. Samtidigt förlängs arbetsgivarens sjuklöneperiod till 21 dagar. Den 1 januari 2005 tas multiplikatorn bort vid beräkning av sjukpenningen. Sjuklöneperioden förkortas till 14 dagar. Den 1 juli 2006 höjs taket i sjukpenningen från 7,5 pbb till 10 pbb. Den 1 januari 2007 sänks taket i sjukpenningen till 7,5 pbb. En multiplikator om 0,989 införs vid beräkning av sjukpenningen. Den 1 januari 2008 ändras multiplikatorn till 0,97 vid beräkning av sjukpenningen. Den 1 juli 2008 införs en nedtrappning av sjukpenningen från 80 till 75 procent efter ett års sjukfrånvaro. En bortre gräns för sjukpenning införs om 915 dagar. Den 1 februari 2016 tas den bortre gränsen för sjukpenning bort. Den 1 juli 2018 höjs taket i sjukpenningen från 7,5 pbb till 8 pbb. 4.2 Kollektivavtalade sjukpenningtillägg begränsas i lagen Sedan början av 1990-talet har ersättningsnivån för sjukpenning- tillägget begränsats enligt lag. 26 Den allmänna sjukpenningen och de kollektivavtalade sjukpenningtilläggen får sammantaget inte överstiga 90 procent av inkomsten före sjukfallet. Om den kollektivavtalade ersättningen är så hög att gränsen överskrids, reduceras ersättningen från den allmänna sjukpenningen med motsvarande belopp. I juli 2008 infördes sjukpenning på fortsättningsnivå som tar vid sjukpenningen efter ett års sjukskrivning. Under tid med sjukpenning på fortsättningsnivå får inte den sammanlagda ersättningen överstiga 85 procent. I annat fall minskas sjukpenningen. 26 Begränsningsregeln fanns tidigare i 3 kap. 4 § i lagen (1962:38) om allmän försäkring och finns från och med år 2011 i 28 kap. 19–20 §§ socialförsäkringsbalken.