Rapport 2018-10

Generaldirektörens förord 7 Generaldirektörens förord Den svenska arbetsmarknaden är könssegregerad och lönenivåerna är lägre i kvinno- än i mansdominerade yrken och branscher. Kvinnor tar dessutom ett större ansvar för det obetalda hemarbetet. De är mer föräldralediga, har högre frånvaro för vård av barn och arbetar deltid i högre utsträckning än män. Sammantaget leder detta till att den genomsnittliga livsinkomsten är avsevärt lägre bland kvinnor än bland män. Eftersom livsinkomsten ligger till grund för pensionen resulterar detta i ett betydande pensionsgap mellan kvinnor och män. Men livsinkomsten – och därmed pensionen – bestäms inte bara av vad vi tjänar när vi arbetar. Den påverkas även av hur länge vi arbetar. Om kvinnor lämnar arbetslivet tidigare än män kommer det att påverka pensionsgapet till kvinnornas nackdel. Den ålder vid vilken vi lämnar arbetslivet har betydelse även ur andra aspekter. Medellivslängden i Sverige har stigit, och stiger, snabbt. När vi lever längre måste vi arbeta längre om pensionerna inte ska urholkas. Kunskap om vid vilken ålder olika grupper lämnar arbetslivet och vad de då försörjer sig på är väsentlig för att förstå vad som påverkar ut- trädet från arbetslivet. Och det behövs för att kunna vidta åtgärder som ökar sannolikheten för att människor ska kunna och vilja arbeta längre. Det finns av naturliga skäl en uppsjö av olika mått, som mäter när utträdet från arbetslivet sker. I den här rapporten finns en beskrivning och diskussion av för- och nackdelar med olika mått. I rapporten utgår ISF från ett mått som fokuserar på den tidpunkt då människor lämnar arbetslivet permanent. Analysen, som är ett svar på ett regeringsuppdrag, visar att det är fler kvinnor än män som lämnar arbetslivet i förtid, men skillnaderna är