Table of Contents 1 116

Rapport 2018-1

Generaldirektörens förord 9
Sammanfattning 11
1 Inledning 23
1.1 Avgränsningar 24
1.2 Metod 25
1.3 Kvalitetsutvecklingsmodellerna i korthet 27
1.3.1 Lokala ärendeuppföljningar av den rättsliga kvaliteten i dialog med handläggaren 28
1.3.2 Riktade kvalitetsuppföljningar inom områden där det kan finnas brister i den rättsliga kvaliteten 30
1.3.3 Indikatorer som följer utvecklingen inom områden med koppling till rättslig kvalitet 31
1.3.4 Analyser från lokal nivå till myndighetsnivå 33
1.3.5 Myndigheternas kvalitetsdefinitioner 35
2 Bra grundtankar i modellerna – men detaljerna är svårbedömda 37
3 Konflikt mellan utveckling och resultatuppföljning 39
4 Modellerna fungerar dåligt för resultatuppföljning 43
4.1 Det finns krav på att redovisa kvalitet 47
4.1.1 Regeringen ställer krav på redovisning av hur kvaliteten har utvecklats 47
4.1.2 Myndigheterna har interna mål för den rättsliga kvaliteten 48
4.2 Det är svårt med jämförbarheten i Försäkringskassans uppföljning 49
4.2.1 Ojämn bedömningsnivå i granskningen 51
4.2.2 Förändringar i mätmetod försvårar jämförbarheten över tid 54
4.3 Det är svårt och resurskrävande att mäta rättslig kvalitet 57
4.3.1 Granska båda mätåren vid samma tillfälle 58
4.3.2 Använd oberoende granskare som vet vad som är godkänd kvalitet 59
4.3.3 Använd samma granskningsformulär för båda mätåren 60
4.3.4 Genomtänkt urval för varje förmån 62
4.3.5 Kvalitativa bedömningar måste komplettera mätningen 63
4.3.6 Det är meningslöst med en kvantitativ sammanvägning av olika förmåners resultat 65
4.3.7 Motsvarar den stora resursåtgången nyttan? 66
4.4 Modellens övriga delar räcker inte för att bedöma kvalitetsutvecklingen 68
4.4.1 Kvalitetsindikatorerna är inga resultatmått 69
4.4.2 De rättsliga kvalitetsuppföljningarna är inte heltäckande 70
5 Modellerna kan bidra till kvalitetsutveckling 73
5.1 Lokala uppföljningar med handläggare är en bra grund för kvalitetsutveckling 75
5.2 Modellen förändras ständigt på Försäkringskassan 77
5.2.1 Lärande och utveckling i fokus från början 77
5.2.2 Tillåtet att aggregera resultat från Väksten 79
5.2.3 Specialistens roll för Väkstenuppföljningarna har förtydligats 83
5.2.4 Urvalet av ärenden i Väksten 87
5.2.5 Tidpunkter då Väksten ska göras 92
5.3 Modellens övriga delar 94
5.3.1 De rättsliga kvalitetsuppföljningarna har fått en stark ställning 94
5.3.2 Kvalitetsindikatorerna kan inte brytas ned på teamnivå 97
6 Jämställdhetsperspektivet kan kräva mycket resurser 101
7 Rekommendationer och förslag 107
7.1 Regeringen bör ge tydligare signaler om vilken information som behövs 108
7.2 Försäkringskassan måste bestämma vad modellen ska användas till 110
7.3 Pensionsmyndigheten måste ta hänsyn till metodproblemen 111
Referenser 113
RkJQdWJsaXNoZXIy NjAyMDA=