Skogseko nr3 2018

30 SKOGSEKO NR 3 OKTOBER 2018 ringar och påverka deras immunförsvar, säger hon. Nu har medlemmarna i Glimåkra älgskötselområde tagit fasta på resultatet av forskningen och arbetar målmedvetet med att öka viltfodertillgången i marker- na. Men någon stödutfodring av ensilage eller rotfrukter under vintern vill de inte lägga ut. Det har forskarna avrått från. – Det ingår inte i älgarnas naturliga föda och i stora doser kan det leda till att pH-värdet i vommen sänks. Det mår de inte bra av, förklarar Annika Felton. För att skydda planteringarna från viltbetesskador är markägarna i Glimåkra noga med att röja på ett smart sätt. Det är viktigt att låta sly av rönn, asp, sälg och ek gå upp i beteshöjd med barrskogsplantor- na. Det är först när slyet börjar bli högre och konkurrera med barrskogen eller står för nära, som man röjer för att undvika piskskador. Om man tar bort för mycket sly kan barrskogsplantorna råka ut för viltbetesskador. Främst tallplantorna. Men lövsly måste ändå hållas efter och tall är känsligare för konkurrens än gran. Huvudstammarna bör därför friställas från löv som kan komma att bli konkur- renter, menar Nils Fahlvik, skogsskötsel- expert på Skogforsk. – Men undvik städning av lövträd som inte kommer att konkurrera med huvuds- tammarna. Då ökar man fodertillgången i landskapet, säger han. Christian Petersson tar med forskarna till en plantering som växer i en slänt. Spillning och legor visar spår av älg. En del fristående rönnar och björkar har blivit betade i topparna, men barrträden har klarat sig förhållandevis bra. Någon enstaka tall har fallit älgen i smaken, men i övrigt ser det bra ut. – Det är svårt att veta vad älgarna väljer att äta. Ibland föredrar de vissa plantor framför andra av någon oförklar- lig anledning. Därför låter vi betade tallar stå kvar. Då kommer älgarna tillbaka för att äta av dem igen och låter de andra vara ifred, säger han. Viltfoder Låt betesskadade plantor stå kvar så kom- mer älgen tillbaka för att äta av dem. Det kan spara oskadade plantor bredvid. När det finns tillgång till rönn, asp och sälg så föredrar klövviltet dem framför barrskogsplantona. Omman låter sly i beteshöjd vara kvar minskas risken för betesskador på huvud- stammarna. Så länge slyet inte tränger ut barrskogsplantorna är det ingen fara. • Välj att plantera eller fröså tall istället för gran där marken lämpar sig bäst för tall. • Låt sly som inte konkurrerar med barrträden växa upp och skydda plantorna så långt det är möjligt. • När det är dags att röja, ta bara bort sly som riskerar att ta över eller ge piskskador. • Låt tall stå kvar i granskogsplante- ringar om ingen konkurrenssitua- tion uppstår. • Lämna kvar sälg, rönn, asp och ek. Alternativt kapa i midjehöjd. • Låt tallar som blivit betade stå kvar. • Lämna kantzoner med sly upp till beteshöjd längs skogsbilvägar. Praktiska råd ” I de områden där älgarna ätit varierad kost med stort inslag av sälg och asp, var medelslaktvikten för kalv högst.