Skogseko nr3 2018

SKOGSEKO NR 3 OKTOBER 2018 29 – Medlemmar som är intresserade av att fröså tall kan få 1 600 kronor i bidrag per hektar. Vi har fått ett posi- tivt gensvar, säger Jan-Axel Olsson. Syftet med mer tallskog är att de vill öka andelen tall på lämpliga marker, vilket på sikt minskar de stora arealerna med tät granskog i området. Den mörka granskogen främjar inte biologisk mångfald utan leder till att det blir ont om mat för klövviltet. I en tallskog är det ljusare och kan finnas gott om lövsly, blåbärsris och annan markve- getation. Det ger utmärkt föda åt älgarna vintertid. Då äter de inte så mycket skott av barrträden, menar han. Christian Petersson har goda er- farenheter av tallskog. – Tallen klarar torka mycket bättre än granen. Det märks särskilt i år när det är så torrt, säger han. – Men många markägare envisas med att plantera gran på marker där det egentligen passar bättre med tall. Granen klarar sig kanske bra de första åren, men stannar se- dan i växten på grund av näringsbrist. Det ger ingen bra avkastning, fortsätter han. Annika Felton påbörjade ett forsk- ningsprojekt 2014 i samarbete med veterinär Jonas Malmsten. De ville ta reda på om det finns någon koppling mellan älgarnas foderintag och deras kondition. Projektet finansierades av Naturvårds- verket och Södra. Forskarna samlade in prover av över 500 skjutna älgar från sju olika förvaltningsområden i Götaland. Slutrapporten presenterades 2017. – Intresset har varit stort. Många jäga- re är oroliga över att slaktvikterna sjunkit på älgkalvarna. I vissa områden verkar djuren inte må bra och frågan är vad det beror på, säger Annika Felton. Genom att undersöka maginnehåll, har forskarna konstaterat att älgarna lever av ett 50-tal olika växtarter vintertid. De viktigaste födoämnena är björk, sälg, tall, rönn, lingonris, blåbärsris, ljung och ek. – I de områden där älgarna ätit va- rierad kost med stort inslag av sälg och asp, var medelslaktvikten för kalv högst, summerar Annika Felton. Förutom undersökning av maginnehåll, tog de även prover av livmoder, mjälte, njurar, päls och avföring. – Vårt arbete tyder inte på någon alar- merande sjukdomsbild, men vi har påträf- fat en del patogener som vi tidigare aldrig hittat i älg. Det kan bero på klimatföränd- Jan Axel Olsson är jägare och har ett stort engagemang för skogsvård. – Jag har alltidmedmin sekatör när jag är ute i markerna. Då passar jag på att klippa ner sly så att det blir mer foder till klövviltet, säger han. – Här har granplanteringen misslyckats. Därför har vi försökt få skogsägaren att satsa på självsådd tall istället. I en tallskog finns mer vegetation för älgar- na att äta, säger Christian Petersson. Nils Fahlvik, Skogforsk, till höger. ”Det är svårt att veta vad älgarna väljer att äta. Ibland föredrar de vissa plantor framför andra av någon oförklarlig anledning.