Skogseko nr3 2018

SKOGSEKO NR 3 OKTOBER 2018 27 Norrbotten 1 Foderprognos ungskog, hektar 12 000 10 000 8 000 6 000 4 000 2 000 0 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 5475 5700 5987 6379 7140 8103 8906 9443 9613 9754 9821 9835 9835 ha 5475 ha Men problemen med viltbetesskador måste tas på allvar, menar han. – Klövviltsförvaltningen är viktig för ett fungerande skogsbruk. Därför tycker jag att Skogsstyrelsen ska få ett större ansvar för detta, framhåller Torgny Hardselius. Jan Vikström är stiftskogvaktare i Luleå stift som har 62 000 hektar mark, därav 38 000 produktiv skogsareal i Norr- och Västerbotten. – När det blir mycket snö rör sig inte älgarna så långt. De går ihop flockvis och kan ställa till med stora skador inom vissa områden. Det blir större skador på färre ställen, säger han. Men att arbeta med att öka fodertill- gången för klövviltet hjälper inte när det kommer stora mängder snö. Då kommer de ändå inte åt att äta av det. Och det är svårt att få en överblick var älgarna befin- ner sig och stödutfodra i så stora områden som det rör sig om i norr, menar han. – Vi har försökt att minska antalet älgar de senaste åren. En del har nog gått bort i vinter på grund av snön. Men vi vet inte riktigt ännu hur det påverkat stammen, säger han. Enligt Jonas Bergqvist , skogssköt- selspecialist på Skogsstyrelsen, har viltbetesskadorna ökat kraftigt sedan 1970-talet. – Cirka 15 procent av tallar mellan 1–4 meter drabbas årligen. När toppskotten betas ger det defekter på rotstocken och tillväxten hämmas. Då växer andra trä- slag förbi tallarna, säger han. Det är främst älgar som tycker om de färska skotten, men i södra Sverige är även rådjur och hjortar intresserade. Gra- nar kan också drabbas, men de har lättare att återhämta sig. – Ökad avskjutning är den effektivaste och snabbaste vägen för att komma till rätta med problemet. Foderskapande åtgärder är positiva på lång sikt, men de kan vara svåra att styra så de skyddar en specifik plantering, fortsätter han. Om man vill ägna sig åt foderstöd- jande åtgärder kan det vara lämpligt att föryngra med tall på tallmarker och en del av mellanmarkerna om man inte re- dan har gjort det. Det är även positivt för tillväxten, men kan ibland kräva någon form av viltskyddsbehandling under ett eller några år. Foderstödjande åtgärder kan även göras i det vardagliga skogsbru- ket till exempel genom att man avverkar tall och löv vintertid. Då kan viltet äta av riset, råder Jonas Bergqvist. – Det är en fördel omman lägger tallriset överst i högarna så det blir mer lättåtkomligt, säger han. En annan åtgärd är att bredda kant- zonerna till skogsbilvägarna. Det har en positiv effekt, inte bara för viltet som får mer att äta. Vägarna blir ljusare och torkar upp snabbare, förklarar Jonas Bergqvist. Eftersom älgar föredrar asp, rönn och salixarter framför tall, kan man ge utrymme åt dessa lövträd i kantzoner för att minska skadorna på tallplanteringarna. Att utfodra vilt under vintern för att minska betestrycket kräver eftertanke och försiktighet. Utfordring kan istället dra till sig mer vilt, menar Jonas Bergqvist. – Om man ska utfodra är viktigt att man väljer platser som ligger långt bort från nyplanteringarna, så inte viltet dras till dem när fodret tar slut. Exempel på foderprognoser från två älgskötselområden. Prognoserna bygger arealen avverkad skog. Utifrån den uppgiften gör Skogsstyrelsen en prognos över arealen foderproducerande ungskog framåt i tid. Foderprognos ungskog, hektar 16 000 14 000 12 000 10 000 8 000 6 000 4 000 2 000 0 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 10167 12654 14171 14315 14447 14605 14577 13931 13085 12145 11232 10376 14577 ha 10376 ha www. Läs mer om viltskador på skogsstyrelsen.se/viltskador Läs mer om behovet av mera tall, skogsstyrelsen.se/mera tall Läs mer om älgbetesinventering, skogsstyrelsen.se/abin Läs mer om foderprognoser, skogsstyrelsen.se/foderprognoser Kronoberg 1