Skogseko nr3 2018

22 SKOGSEKO NR 3 OKTOBER 2018 Lönsamheten i skogsbruket genomsnittliga intäkter och kostnader, hade under 2017 en avkastning om 1 374 kr per hektar. Viktor Silvermark, skogsekonom på Södra, anser att deras beräkningsmetod ger en mer rättvis bild. – Att beskriva avkastningen uttryckt per hektar i stället för per kubikmeter ger en bättre helhetsbild på lönsamheten för skogsgårdar eftersom det även tar hänsyn till omsättningen. Lönsamhet består inte enbart av rotnetton utan också av hur många kubikmeter man årligen producerar och säljer, säger han. Stefan Karlsson tycker att båda mått- ten är relevanta, men påpekar att de mäter lite olika saker. – Det stämmer att kronor per hektar ger en mer heltäckande bild över lönsam- heten för skogsägaren. Bättre skötsel har inneburit att virkesförrådet per hektar har ökat, vilket ökar lönsamheten per hektar. Samtidigt finns det ju även andra variabler som påverkar lönsamheten, till exempel skattesystemet som reformerades i början av 1990-talet och innebar bättre lönsam- het. – Lönsamhet mätt som kronor per kubik är mer en indikator på skogsägarens inkomst på virkesmarknaden, det vill säga hur virkesmarknaden har utvecklats i förhållande till skogsägarnas lönsamhet. Skogsägare säljer ju inte virke per hektar utan per kubik, fortsätter han. Skogsgårdarnas lönsamhet skiljer sig åt mycket. Dels geografiskt, lönsamheten är större i södra Sverige än i norra, och dels beroende på hur välskött skogen är. – Jag brukar säga att bra skogsvård är motorn i god lönsamhet. Den som planterar, röjer och gallrar i rätt tid och på rätt sätt har mycket att vinna. Det är det som sätter ramen för hur mycket virke du uthålligt kan ta ut, säger Viktor Silvemark. De medlemmar i Södra som söker råd av Viktor vill framför allt veta hur de kan öka produktiviteten och planera sin skogsekonomi. Det är inte så många som i likhet med Cecilia och Leif Öster (se artikel bredvid) försöker hitta alternativa inkomster från skogsmarken. – Det finns såklart några som är entre- prenöriellt lagda och vill utnyttja marken till fisk- och jaktarrenden eller besöks- näring. Men det är inte i någon större omfattning utan traditionellt skogsbruk är oftast den viktigaste inkomstkällan. Viktor Silvermark tror på en fortsatt positiv utveckling. En ökad tillväxt kommer att ge fortsatt ökad produktion och det viktigaste är att efterfrågan på skogsprodukter håller i sig. – Just nu har vi väldigt bra virkespri- ser, anser han. Hur länge det håller i sig kan vi bara spekulera i. Men på lång sikt är jag optimistisk och tror att omställ- ningen till en bioekonomi där skogen tar ett större ansvar och där vi använder mer skogsprodukter kommer att gynna skogsgårdarnas lönsamhet. Stefan Karlsson på Skogsstyrelsen är något mer försiktig i sin analys: – Politiskt pratar man mycket om skogens värde och det forskas mycket på nya produkter. Många tror att det kommer att leda till ökad efterfrågan och högre virkespriser. Om fem till tio år har vi nog svaret, säger Stefan Karlsson. Real utveckling av priset på skogsmark (kr/m³sk) 2015 2016 2017 6mån 5 år 10 år Mellersta 414 403 430 + 7% + 3% + 9% Sverige 396 397 419 + 6% + 3% + 11% Norra 253 245 272 +11% - 5% - 8% Södra 576 608 615 + 1% + 9% + 30% Priset på skogsmark har ökat i hela Sverige, men allra störst är ökningen i södra Sverige. Källa: LRF Konsult Mekaniseringen är en viktigt del i att pressa kostnaderna i skogsbruket. 600 500 400 300 200 100 1995 2000 2005 2010 2015 Södra Mellersta Sverige Norra SEK/m 3 sk