Skogseko nr3 2018

D e senaste decennierna har priserna på skogsfastigheter rusat i höjden medan lönsam- heten för den som äger och förvaltar skog legat stilla. Utan lönsamhet är det svårt att inves- tera i skogsvård och att betala räntor och amorteringar på de allt dyrare skogsfast- igheterna. – På kort sikt är det inte några problem. Om man tittar på skogsnettovärdet, vad skogsägare får över efter kostnader, ser det relativt bra och stabilt ut. Men på längre sikt är det mer oroande. Virkespriserna har relativt sett fallit från 1950-talet fram till i dag. Om utvecklingen fortsätter måste det till nya innovationer som pressar kostnaderna för att vi ska kunna bibehålla lönsamheten, säger Stefan Karlsson, utre- dare på Skogsstyrelsen. – Om lönsamheten blir sämre är risken att investeringarna i skogsvård minskar. Det är det första som skogsägare drar in på. Man drar sig för att röja och gallra när det inte går runt ekonomiskt. Det skulle göra att vi får sämre skogar och än lägre lönsamhet. Stefan Karlsson har analyserat vir- kespriser, kostnader i skogsbruket och lönsamhet från 1950-talet och framåt. Trenden är tydlig. Virkespriserna har i likhet med många andra råvaror gått sta- digt nedåt. I fasta värden har priset mer än halverats. Sedan 1950-talet har priset som skogsägaren får ut vid försäljning av virke fallit från cirka 700 kronor till 300 kronor per kubikmeter i 2016 års prisnivå. Men i och med att skogsindustrin ver- kar på en global marknad är det svårt att påverka virkespriserna. – Vi är framför allt ett exportland när det gäller skogsprodukter. Därför måste industrin pressa kostnader och priset på råvaran för att klara av den globala konkurrensen, säger Stefan Karlsson och fortsätter: – Ett annat skäl kan vara hur virkes- marknaden ser ut. Det finns många säljare, men få köpare. Det kan påverka prisbilden. Det som har räddat lönsamheten är de omfattande rationaliseringar och effek- tiviseringar som skedde under främst 1990-talet. Det var då i princip alla skogsägare lade motorsågen på hyllan och lät entreprenörer ta över med skördare och skotare. Numera utförs 98 procent av arbetet med maskiner. – Det är en enorm skillnad. Det är i dag mycket mer lönsamt att anlita entreprenö- rer än att göra arbetet själv. Kostnaderna för avverkning halverades nästan under 1990-talet, säger Stefan Karlsson. Drivningskostnaderna (avverkning och utkörning av virke till bilväg) har minskat från 250 kronor per avverkad kubikmeter omkring 1990 till strax över 100 kronor, enligt Skogsstyrelsens analyser. I dag är hela kedjan från planta till slut- avverkning mycket mer kostnadseffektiv jämfört med tidigare. Den utveckling som sker nu handlar framför allt om att få fram bättre maskiner och bättre arbetsmetoder, samt att minska markskador och miljöpå- verkan. – De stora vinsterna vi gjorde när skogsbruket mekaniserades har vi bakom oss. Nu handlar det mer om att bli bättre på det vi redan gör, bland annat genom att automatisera arbetsmoment och utnyttja de effektiviseringsmöjligheter som digita- liseringen medför. Under 2000-talet har vi genom effektivare metoder sett till att avverkningskostnaderna i vart fall inte sti- git mer än inflationen, säger Lars Eliasson, forskare på forskningsinstitutet Skogforsk. Skogsstyrelsens mått på lönsamhet, skogsnetto, utgår från vad skogsägare tjänar per kubikmeter sålt virke. Skogs- ägarföreningen Södra använder istället måttet skogsnetto per hektar produktiv skogsmark. Det ger en mer positiv bild av utvecklingen. De senaste 35 åren har avkastningen på en genomsnittlig hektar skogsmark då ökat från i genomsnitt 400 kr per hektar 1980, till i genomsnitt knappt 600 kr per hektar 2015. Södras typfastighet, vilken årligen beräknas utifrån medlemmarnas SKOGSEKO NR 3 OKTOBER 2018 21 Sedan 1950-talet har priset som skogsägaren får ut vid försäljning av virke fallit från cirka 700 kronor till 300 kronor per kubikmeter fast mått på bark, m 3 fpb (verklig volym med barken kvar). Omräknat till 2016 års prisnivå. Källa: Skogsstyrelsen 1 000 900 800 700 600 500 400 300 200 100 SEK/m 3 f pb 1955 1965 1975 1985 1995 2005 2015 Bruttovärde, SEK/m 3 fpb Rotnettovärdevärde, SEK/m 3 fpb Resultat efter kostnader, SEK/m 3 fpb Årliga skogsavverkningars olika värden per avverkad kubik- meter i 2016 års prisnivå (justeratmedKPI) åren 1951–2016 ”Vi är framför allt ett exportland när det gäller skogsprodukter. Därför måste industrin pressa kost- nader och priset på råvaran för att klara av den globala konkurrensen. Stefan Karlsson, Skogsstyrelsen