Skogseko nr3 2018

> Nils-Åke Kuoljok är en av cirka 160 skogskon- sulenter på Skogsstyrelsen som är särskilt utbildade för att inventera och registrera nyckelbiotoper. Hans arbetsfält omfattar flera kommuner i Norrbotten – ett område där det är vanligt med höga naturvärden på stora arealer. – Ja, här finns skogar som är försiktigt plock- huggna fram till nu. Folk har hittat andra in- komstmöjligheter, det är förklaringen till de höga naturvärdena, säger han när vi träffas i skogarna utanför Kåbdalis, Jokkmokks kommun. Fältbesök är ett måste i nyckelbiotopsproces- sen, men att klassa ett område som nyckelbiotop ställer stora krav på inventerarnas kompetens. – Vi inventerare går årliga kurser och kalibre- ringar för att vi ska göra lika bedömningar. Men ibland är det svårt, speciellt i gränsfallen. Då är det bättre att fria än fälla. Man ska kunna stå där i skogen och stå för de beslut man tagit. Det är vanligt att nyckelbiotoperna som hittas i denna del av Sverige är stora och Nils-Åke Kuoljok har stor förståelse för att registreringen väcker reaktioner bland markägare. Därför är han glad att Skogsstyrelsen tagit fram en utvecklad inven- teringsmetod för nordvästra Sverige somman har börjat använda i år. En mer systematisk metod, tycker han. Det ska helt enkelt blir lättare att förstå varför ett område registreras som nyckelbiotop och lättare att följa upp inventerarens arbete. Nils-Åke visar hur det går till när inventeraren lägger ut provytor, bedömer området utifrån vissa kriterier, dokumenterar olika typer av naturvärden och koordinatsätter alla provytor. Inventerarna använder särskilda checklistor för att ”ringa in” om ett område har nyckelbiotopskvalitet. – Vi beskriver nyckelbiotopen tydligt och efter- som vi koordinatsätter provytan, kan den som tve- kar själv åka ut och kolla. Det är en krävande metod, den kommer att ta mer tid för oss. Men det hjälps inte. Om vi ska försöka förklara och få förståelse för nyckelbiotoper måste vi pröva en ny metod. Vad ser du för nytta med den nationella in- venteringen? – Vi kommer att få ett jättebra kunskapsun- derlag om var det finns höga naturvärden som behöver extra hänsyn. Nils-Åke Kuoljok, Skogsstyrelsen –Man ska vara säker på att det är ennyckelbiotop. Ärman inte säker, då får det vara, säger inven- terarenNils-ÅkeKuoljok. TEXT MARIA LARSSON FOTO LENA ALLTHIN Stora krav på inventerarens kunskap SKOGSEKO NR 3 OKTOBER 2018 15 Nils-Åke Kuoljok, skogskonsulent på Skogsstyrelsen, använder lupp för att titta på bland annat lavar och mossor. Till vänster ett stående dött träd, vilket signalerar höga naturvärden.