Skogseko nr3 2018 del2

SKOGSEKO NR 3 OKTOBER 2018 11 Skogsbrandensmånga mörka sidor för ocksåmed sig något positivt. Runt hundra arter är direkt be- roende av branden för sin överlevnad ochmånga fler gynnas av vad somofta ses somen ren katastrof. TEXT ANDREA JONSSON FOTO MOSTPHOTOS?? F örst och främst kan vi kon- statera att en okontrollerad skogsbrand är en katastrof för många, både skogsägare, samt temporärt för en del djur och växter. Att skogen brinner ibland är dock naturligt och ska vi uppnå målsättningen att bevara alla naturligt förekommande arter så måste branden vara en del av skogen, säger Jan Bengtsson, naturvårds- specialist på Skogsstyrelsen. I marken ligger fröer som vilat länge i väntan på högre temperaturer. Svedje- nävan och brandnävans frö kläcks enbart vid minst 40–50 grader. Också insekter, framför allt skalbaggar som den sotsvar- ta praktbaggen, dras till de nybrända områdena, där de parar sig i de sotiga trädstammarna. – Dessa primärt gynnade insekter, så kallade pyrofiler, känner av värmen på flera mils avstånd med infrarödkänsliga organ. Då möts de på den nybrända mar- ker där de parar sig. På brandfält skjuter många växter upp, gynnade av den minskade konkur- rensen. Här finns till en början inget hallonris eller högt gräs och förhållan- dena är under några år optimala för till exempel rallarros, dunört och träd som björk, sälg och asp, som frösår sig på den öppna marken. – Gemensamt för flera av dessa växter är att deras frön hänger i en ”fallskärm”, som med vindens hjälp landar på den varma, svarta marken. Kommer det lite fint regn på det så gror det väldigt snabbt. Många fåglar, som till exempel hack- spettar, gynnas också av brand både på kort och lång sikt. Mellan bark och ved i de döda träden finns rikligt med insekts- larver, som blir mat för fåglarna. När växterna fått fäste vandrar sedan nytt liv in i området. – Efter ett par, tre år så grönskar det på nytt. Till det gröna området kommer bland andra rådjur, älgar och harar för att ta del av det dukade bordet. Tio år efter brand, om det är bra växtlig mark, har lövträden fått fart och området är artrikt med varierad skog. Efter en brand har skogsägaren fått avgöra om skogen ska lämnas att utveckla sig naturligt eller åter- planteras med ny produktionsskog. –Enstaka grova brända träd och områ- den kring vatten kan man gärna lämna. Ofta kan intressanta områden brinna och därmed bli ännu mer intressanta, som skogsägaren kan få ersättning för att skydda. Det är viktigt att vi tar vara på kva- liteterna som skapas efter en brand, både stort och smått, säger Jan Bengtsson. Där skogsbranden härjat hittas döda eller brända träd och brandskador varva- de med fuktiga områden som stått emot lågorna. Det är sådana kvaliteter som i annat fall är svåra att återskapa med van- lig naturvård. Däremot kan de återskapas genom naturvårdsbränning – brand un- der mycket kontrollerade förhållanden. Då bränns skogen precis som den står, för att efterlikna den naturliga effekten av en skogsbrand. 15 »ÅRET EFTER BRANDEN. Pionjärträden får fäste och börjar gro. På granmark kommer ofta asp, sälg och björk, medan det på tallmark gror främst ny tall. Dessutom växter många andra arter, till exempel rallarros. »TIO ÅR EFTER BRANDEN. En varierad, artrik skog där fåg- lar trivs bra. Det blir ofta lövskog, om förhållandena i marken är bra. De första träden har växt sig för stora för att föda vilt. Får skogen utvecklas fritt blir det en värdefull lövbränna, med lite tur hittar så småningom också den sällsynta vitryggiga hackspetten hit (efter cirka 50 år). »TRE TILL FYRA ÅR EFTER BRANDEN. Nu grönskar det, vilket lockar till sig vilt. Efter några år är träden 1–2 meter höga och även örter har skjutit upp. Älgar, harar och rådjur tar för sig av träden, medan insekter och fjärilar kommer till örterna. 4 5 6 F O T O M I C H A E L E K S T R A N D F O T O M O S T P H O T O S F O T O K E N N E T H J O H A N S S O N F O T O M O S T P H O T O S