Skogseko nr3 2018 del2

– Många bolag har en allmän kost- nadsjakt som ibland leder till bristande underhåll. Dessutom behöver vi få in mer ”luft” i tidtabellerna så att lokförarna kan planera sina körningar bättre med mjuka- re inbromsningar, fortsätter han. Bränder i skog och mark, kan också orsakas av skogsbruk. En gnista från en markberedare orsakade exempel- vis Västmanlandbranden 2104. Efter Västmanlandsbranden tog representan- ter för skogsägarna, skogsentreprenö- rerna, Skogforsk, Räddningstjänsten, Skogsstyrelsen och MSB fram bransch- gemensamma riktlinjer för att minska risken att bränder startar. Datainsamling om sommarens hän- delser pågår, men redan nu visar den att skogbruket i stor utsträckning följde sina egna riktlinjer, uppger Tomas Johannes- son, Skogforsk, projektledare när riktlin- jerna togs fram. – Skogsbranschen har orsakat väldigt få bränder i sommar. De stora aktörerna sköter sig bra, men en del mindre aktörer har inte följt rutinerna fullt ut eller sam- rått om brandrisken vid maskinarbeten. Många entreprenörer har tvingats ställa sina maskiner eller arbetat på tider med låg brandrisk. De mesta fungerar bra, men vi kan bli bättre och arbetet fortsät- ter med att öka kompetensen, säger han. Det vanligaste sättet att upptäcka bränder är med skogsbrandflyg. Tillsam- mans slog skogsbrandflyget larm om cirka 400 bränder. De svenska resurserna var hårt ansträngda när läget var som värst. Men tack vare förstärkning från utländ- ska specialstyrkor, flyg och markresurser, lyckades man släcka bränderna. Sedan Västmanlandsbranden har MSB skapat fler skogsbranddepåer med utrustning på 15 platser i landet. Antalet brandslangar har fördubblats sedan 2014. I dag finns totalt 45 mil slang. Enligt MSB har myndigheten också lärt sig att hantera bränder bättre. En utma- ning under sommarens många bränder var att fördela resurserna mellan länen. Trots att det brann mest i nedre Norrland var brandrisken störst i södra Sverige. – Vi skapade en reserv på Växjö flygplats. Det har aldrig tidigare hänt. Räddningstjänsten i södra Sverige hade extra beredskap och åkte direkt på alla larm och vi använde flygande resurser för övervakning. Det var rätt bedömning och det hann aldrig bli några större bränder i södra Sverige, säger Henrik Larsson, MSB. Ska alla skogsbränder bekämpas? – De vi haft i sommar har det aldrig varit något tvivel om. Liv har aldrig hotats, men däremot riskerade viktiga samhällsfunktioner att slås ut. Stamnätet var i fara och hade vi inte fått stopp på bränderna hade det kunnat bli störningar i elleveranserna till södra Sverige, säger Henrik Larsson. Även större vägar och Sveriges Radio riskerade avbrott. Enligt MSB är det en avvägning mellan hur stora värden som riskerar att gå förlorade kontra hur myck- et insatserna kostar. SKOGSEKO NR 3 OKTOBER 2018 13 ” I flera län startade bränderna på banvallar när tågen passerade. Bromsarna hade legat på och gett gnistbildning. Men väldigt många brän- der berodde på åskan. I Trängslet hade man på något dygn över 29 000 åsknedslag. Henrik Larsson, chef för Räddningstjänstenheten på MSB Preliminära data från MSB tyder på att att ett hundratal bränder orsakades av tågtrafiken och räddningstjänsten i Karlstad har till och med polisanmält Green Cargo. Skogsbrandflyget upptäckte många bränder. FOTO KASPER DUDZIK / TT FOTO MOSTPHOTOS