Skogseko nr3 2018 del2

SKOGSEKO NR 3 OKTOBER 2018 11 Årsringarnasmönster berättaromdåtidens skogsbränder Kunskap omhistoriska skogsbrän- der hjälper till att förutse kommande hot ombränder. Inomnågra år tror forskaren Igor Drobyshev, SLU, att det blir möjligt att göra prognoser sombidrar till en bättre beredskap. TEXT & FOTO PÄR FORNLING > Genom att studera trädens årsringar (dendrokronologi) får forskarna en exakt åldersdatering av olika historiska fakta som kan avläsas genom årsringarna. Dit hör ”brandljud”, vilket är spår av bränder bland årsringar på träd som överlevt eldens härjningar. Ibland är det även möjligt att avlä- sa när på året branden började. TILLSAMMANS BILDAR brandljuden ett mönster som visar att årets bränder långt ifrån är unika. – Vi har dokumenterat historien på ett 60- tal områden över hela landet. Riktigt illa var det år 1652. Det året har vi brandljud på över hälften av platserna, berättar Igor Drobyshev, forskare vid SLU Alnarp, Det var kulmen på en lång period med många bränder under det som kallas lilla istiden, vilket kan låta lite motsägelsefullt ef- tersom det var en relativt kall period, men det var torka, hårda vindar och många åskväder som orsakade dem. – I de långa historiska perspektiven har klimatet förändrats en hel del och forskningen visar tydliga samband mellan ett förändrat klimat och antalet skogsbränder. GENOM ATT HITTA sambanden mellan bränder och olika klimathändelser räknar forskarna med att kunna förutse brandrisken. Det handlar om storskaliga fenomen, som rö- relsemönster i atmosfären, havets temperatur, golfströmmen och nordatlantströmmen. När ett antal parametrar samverkar ökar risken för skogsbränder markant. – Genom att förutse hoten kan vi kraftsam- la och höja beredskapen i god tid. Vi vet att klimatförändringar medför ökade risker, säger Igor Drobyshev. HAN ÄR ENGAGERAD i flera internationella forskningsprojekt inom området, däribland ett nystartat holländskt projekt som ska jämföra sambanden mellan de senaste bränderna och olika klimatdata. Internationellt är det ett växande forskningsområde och Sverige ligger i framkant. På SLU Alnarp finns ett laboratorium för forskning med inriktning på brandhistorik. – Tillsammans med kollegor arbetar vi med brandhistorik och prognoser för hela den boreala zonen, säger Igor Drobyshev. Igor Drobyshev med en låda skogshistoria som analyseras i laboratoriet. Trädet har överlevt sex skogsbränder; 1612, 1672, 1689, 1750, 1889 och 1929. De gör alla tydliga avtryck i årsringar- na genom ”brandljud”. Sannolikheten för en extrem brandrisk- period under ett år, för perioden 1961– 1990. 100% innebär en brandriskvarning varje år, 50% vartannat år o.s.v. Förändringen i brandrisksäsongens längd för perioden 2068–2097 jämfört med 1961–1990 vid ett högt utsläpps- scenario (rcp 8,5). Sannolikheten för en extrem brand- riskperiod under ett år för perioden 2068–2097 vid ett högt utsläppsscena- rio (rec 8,5). Vid 100% kan man förvänta sig en brandriskvarning varje år, vid 50% vartannat år o.s.v.