Skogseko nr 4 2018 del 2

Korta rådomskogochvilt • Plantera rätt träd på rätt ståndort. • Spara foder utmed små skogsvägar och i kantzoner. • Ta inte bort lövträd som rönn, asp, sälg och ek. • Spara björk så länge de inte konkurrerar ut tallarna, röj i midjehöjd. • Lämna kvistar och avverkningsrester i högar när du röjer, det är populär föda för klövviltet. • Bygg dialogmed jägare och sätt er in i varandras situation. • Behåll bärriset genom att inte överanvända gran vid plantering. • Variera skötselmetoder och skapa variationsrika bestånd och skogar. • Betrakta den viltanpassade skötseln som ett kom- plement till en balanserande avskjutning. • Föryngra med fröträd av tall. SKOGSEKO NR 4 DECEMBER 2018 15 kalvar de får. Dessutom blir det ensidig och tråkig skog. Att jaga i en mörk och tät granskog blir inte samma upplevelse som att jaga i ljusare blandskog, fortsätter han. Det finns också andra långtgående effekter som behöver bromsas in: – Mycket talar för att vi genom ett för hårt betestryck riskerar en minskad produktion av skogsråvara. Vi vill ju mer och mer byta till förnyelsebara resurser i framtiden, men träd som planteras på fel marker växer ofta dåligt och minskar våra möjliga användningsområden för skogsråvaran. Blir det inte tall på tallmarker så får vi problemmed bioekonomin, menar Matts Rolander som uppger att man nu kan se en trend i älgbetesinventeringen att överan- vändningen av gran i södra Sverige börjar dra sig uppåt landet. Situationen i södra delen av landet skiljer sig däremot från den i norra Sverige. – Man kan se ett direkt samband mellan skadorna på skogen och tätheten av djur. I norr finns det främst älgar och inte lika mycket hjortar och rådjur som i söder. Det är en lägre täthet av klövvilt och dessutom väldigt mycket tall i landskapet, säger Märtha Wallgren. I norra Sverige finns bitvis ganska mycket foder, både i form av tall och rönn, asp och sälg, som alla ger bra foder till klövviltet. Där möter man istället annan problematik. – I norr vandrar älgarna på ett annat sätt. Under vintern är det ofta svårframkomligt och mycket föda döljs under snön, vilket leder till att älgarna samlar sig och söker sig till unga tallplanteringar. Där kan de parkera sig länge och göra stor skada. Men på sommaren är de tillräckligt utspridda för att inte göra någon större skada, säger Märtha Wallgren. F O T O M I C H A E L E K S T R A N D www. skogsstyrelsen.se/viltskador