SkogsEko nr 1 2019

SKOGSEKO NR 1 MARS 2019 31 på mer resistens i förädlingsarbetet, menar Erik Normark. Det är också hög tid att minska älg- stammen, tycker han. − Varannan ung tall i Sverige är skadad av älg så läget är helt ohållbart. Varje år tillkommer 20 procent skadade träd. Om det fortsätter så här är snart alla träd skadade. Förutom att betet i sig orsakar stora virkesförluster så är det en ödesdiger kombination med svamp. Betesskada- de träd har nedsatt vitalitet och öppna sårytor som gör dem mer mottagliga för olika skadesvampar. Läget verkar akut , men är det hopp- löst? Frågan går till Hans Mäkikaltio på Skogsstyrelsen i Överkalix och som har för- sökt rikta mer uppmärksamhet på de dåliga ungskogarna sedan början av 2000-talet. − Jag tror på skogen absolut, det måste man ju bara, men det är en utmaning för oss att kunna bemöta det här. Det går inte att göra somman har gjort tidigare, för- utsättningarna för skogsbruk har ändrats rejält. Det som behövs nu är mer kunskap och ett mer varierat skogsbruk för att sprida riskerna, tror han. Stora ekonomiska och miljömässiga vär- den står på spel, enligt Emma Tillberg som är distriktschef på Skogsstyrelsen i norra Norrbotten. − Vi pratar om ökad produktion och skogens bidrag till bioekonomin och det är klart att då behöver vi ju ha fina föryngring- ar som växer bra. Hon ser en fara i att skogsfolk i norr vänjer sig vid det dåliga läget. − Om den här situationen normaliseras så kanske vi inte inser hur illa det är. Det blir ju tydligt först när man går i ett friskt bestånd. Anders Ohls, Pajala allmänningsskog I denna nyröjda ungskog har man satsat på den planterade tallen, men många träd har begyn- nande törskateangrepp. Det kan vara bättre att i stället i så stor utsträckning som möjligt satsa på självföryngrad björk och gran och röja bort tall med minsta tecken på angrepp. Övertorneå, Norrbotten. Västerbotten och Norrbotten med samtliga bestånd 18–28 år markerade. Blå markering visar ett gott skogstillstånd. Röd markering indikerar att ungskogen är av dålig kvalitet. Umeå Skellefteå Piteå Luleå Kalix Vilhelmina Arvidsjaur Malmberget Gällivare Lycksele Överst syns granar som dukat under av åter- kommande svampangrepp. Nedre bilden visar fruktkroppar av skvattramrost på granbarr, Heinävuoma, Norrbotten. Erik Normark, Skogsstyrelsen