SkogsEko nr 1 2019

SKOGSEKO NR 1 MARS 2019 29 som både andra skadesvampar och älgbe- te och ökar. Resultatet har blivit så kallad multiskadad skog, där träden är utsatta för flera angrepp samtidigt. − Man ser det ju överallt, säger Anders Ohls, skogvaktare på Pajala allmännings- skog som är en av Norrbottens största skogsägare. Pajala allmänning försöker röja bort alla skadade träd, men en del gallrings- skogar är så drabbade att om de tar ut alla skadade träd blir marken klassad som kalyta, berättar Anders Ohls. − Då blir det förtida avverkningar och de blir fler och fler. Man kan bara göra det man kan, men frågan är om det är tillräckligt… Skogsstyrelsen gjorde nyligen en flygbildstolkning som visade att omkring en fjärdedel av ungskogarna i Norr- och Västerbotten är i dåligt skick och kan kallas multiskadade. Framför allt tallarna är drabbade, men även granarna är utsatta för kraftigare svampangrepp än tidigare. Vad är det då som gör att de multis- kadade ungskogarna brer ut sig just i nordligaste Sverige? Ett skäl är att en aggressiv variant av törskatesvamp har spridit sig i norra Sverige och Finland, berättar Jan Stenlid som är professor i skoglig mykologi och växtpatologi på Sveriges lantbruksuniver- sitet. − Varför den här svampen har fått ett uppsving är inte riktigt klarlagt. Det skul- le kunna vara en mutation, men det kan också handla om att man har planterat tall på bördiga marker där det tidigare har vuxit löv eller gran. På sådana marker trivs nämligen skogskovall som också infekteras av den aggressiva törskatevarianten och bidrar till spridningen. ”Jag tror på skogen abso- lut, det måsteman ju bara, men det är en utmaning för oss att kunna bemöta det här. Det går inte att göra som man har gjort tidigare, förut- sättningarna för skogsbruk har ändrats rejält. Hans Mäkikaltio, Skogsstyrelsen Viltförvaltning • Förvalta viltstammen aktivt och styr mot de acceptabla skadenivåer som är fastställda i Skogsstyrelsens viltpolicy. Röjning • Se till att den som röjer känner igen tidiga tecken på törskateangrepp, som bruna spetsar och sår i barken. • Ta ut alla törskatesvampangripna träd vid röjning, gallring och slutavverk- ning. • Gynna de mest vitala träden oavsett trädslag. Om ett tallbestånd är hårt drabbat – ta bort all tall och satsa på gran och björk istället. • Röj vid 2–3 meters höjd även om beståndet redan är glest, för att få bort skadade träd. Gallring • Samma principer gäller för gallring vid 12–13 meters höjd. Avverkning • Ommöjligt, använd kalhyggesfria metoder. • Prioritera evighetsträd av björk. • Sträva efter att ringbarka aspar som lämnas kvar på hygget, (i stället för att avverka dem för att undvika rotskott). Undvik också att lämna levande törskatesjuka tallar. De här åtgärderna går på tvärs mot rådande hänsynsre- kommendationer, men den allvarliga situationen motiverar dem i skadade bestånd. • Friska tallar lämnas som naturvärdes- och framtidsträd. Föryngring • Köp plantor som kommer från fröplan- tage med hög registrerad överlevnad i Skogforsks Plantval. • Var noga med en god markberedning, god plantlagring i fält och att plante- ringen utförs väl. Råd i korthet för skogsbruk i multiskadade bestånd Cirka en fjärdedel av ungskogarna i Norr- och Västerbotten kan kallas multiskadade.