SkogsEko nr 1 2019

12 SKOGSEKO NR 1 MARS 2019 Domarna i fjällnära skog-målen i januari gav inte svar på alla frågor om er- sättning när en skogsägare inte får tillstånd att avverka. Det anser Skogs- styrelsen, som förklarar varför domarna överklagats. TEXT MARIA LARSSON FOTO MOSTPHOTOS Tillstånd Avslag År Antal Areal Antal Areal Antal Areal 2013 141 1336 2 14,2 2014 235 2572 1 27 2015 180 1784 10 128 2016 180 1886 9 154 27 644 2017 135 1580 12 155 23 438 2018 116 1248 22 362 25 398 Delvis tillstånd Antal ärenden om ansökt tillstånd för avverkning i fjällnära skog perioden 2013 till 2018-12-13. Under 2018 kom det in omkring 60 000 avverkningsanmälningar till Skogsstyrelsen över hela landet. > När Skogsstyrelsen inte ger en skogsäga- re tillstånd att avverka i området ovanför fjällnära skog-gränsen, har skogsägaren rätt till ersättning. Det slog Mark- och miljö- domstolen i Umeå fast i de första fem rättsfallen om fjällnära skog. Skogsägarna i de här fallen fick samma rätt till ersättning som när naturreservat bildas, det vill säga 125 procent av fastighetens marknadsvärde. Knäckfrågan i målen har va- rit begreppet pågående mark- användning. Enligt lag kan sta- ten bara bli ersättningsskyldig om Skogsstyrelsens beslut att inte tillåta avverkning innebär att pågående markanvändning avsevärt försvåras. Skogsägar- na stämde staten för att få ersättning och domstolen dömde till deras fördel. Efter att ha vridit och vänt på frågorna under tre veckors tid, beslutade Skogsstyrelsen genom Kammarkollegiet, att överklaga domarna till Mark- och miljööverdomstolen. – Vi behöver tydligare vägledning i den här frågan, eftersom vi menar att lagstiftningen är otydlig och vag och att den inte hänger ihop i alla delar, säger Cecilia Hedman, chefsjurist på Skogsstyrelsen. – Det en myndighet då kan göra är att be att reger- ingen ser över lagstiftningen, och det gjorde vi i maj förra året. Ett annat sätt är att få vägledning i domstol, i de här specifika fallen få en överprövning av högsta instans och därmed en prejudicerande dom. Cecilia Hedman tar två exempel där det enligt Skogs- styrelsen finns oklarheter. I första hand handlar det om ersättningsmodellen. Domar- na ger inget tydligt besked om vad som händer om en skogsägare söker avverk- ningstillstånd på nytt, kanske flera gånger, och får nej. Eller om fastigheten säljs; har nästa ägare också möjlighet att få ersättning? – Domstolen skriver att det saknas rättsregler och praxis om detta. Det finns alltså inget som regle- rar den situation som är aktuell just nu. En annan fråga är hur man ska se på tillståndet som krävs för att få avverka. – Om tillståndet ska betraktas som grundläggan- de och generellt, så omfattar ansökan något nytt och utgör därmed inte pågående markanvändning. Det finns två vägledande domar där detta har varit en del av prövningen, men man har bedömt frågan på olika sätt. Nu stödjer sig Mark- och miljödomstolen i Umeå på den ena domen utan att närmare gå in på varför, säger Cecilia Hedman. Skogsstyrelsens egen utredning, gjord av externa juridiska experter, säger att skogsbruk i fjällnära skog är pågående markanvändning. Varför lyssnar ni inte till dem? – Frågan innefattar oklarheter, det går att göra olika bedömningar. Även i de nu överklagade do- marna framkommer det att frågan inte är enkel att besvara, säger Cecilia Hedman. Beslutet att överklaga domarna väckte kraftig kritik från många håll. Därför överklagades fjällnära-domarna Magnus Norberg, LRF Konsult Cecilia Hedman, Skogsstyrelsen Helena Lindahl, Centern ”Det här handlar inte om att vinna eller förlora. Det handlar omvår roll som myndighet. Cecilia Hedman, Skogsstyrelsen