SkogsEko_4

SKOGSEKO NR 4 DECEMBER 2017 41 Skadesvampen Dip- lodia pinea angriper främst tallplantor. Årsskotten angrips och dödas samma säsong. Det leder till förbuskning och vid upprepade angrepp under flera år till att träden dör. Även grenar och stammar kan angripas. Skogsägare upp- manas hålla utkik efter bruna årsskott och brutna toppar. Men Diplodia är ock- så lätt att förväxla med knäckesjukan. Diplodia pinea Fallet i Ljusdal är ett pågående försäkringsärende. Skogsförsäkringar har traditionellt sett framför allt täckt brand-, storm- eller snöbrottsskador. Men de senaste åren har det tillkommit flera olika försäkringar som åtminstone delvis även täcker skador orsakade av svamp- eller insektsangrepp. Men villkoren skiljer sig åt. Folksam har en skogsförsäkring som ersätter skada vid torka, frost, svamp-, sork- eller insekts- angrepp. Men den gäller endast plantskog, och då är lövträd, sitkagran och douglasgran undantagna. Länsförsäkringar har sedan ett antal år en för- säkring som omfattar plötsliga och oförutsedda skador, inklusive angrepp av svamp och insekter, på all skog. – Efter stormen Gudrun lyftes försäkringsfrå- gorna upp och skogsförsäkringar fick betydligt större marknadsgenomslag, säger Gustaf Jansson Ehde, skogsspecialist på Länsförsäkringar. Men även de har begränsningar. Angrepp av svampar och insekter som inte har sitt naturliga utbredningsområde i Sverige omfattas inte. Där- med omfattas inte skador orsakade av nya svampar. – Vi har undantag för att minska osäkerheten. Vi måste ha en långsiktigt hållbar försäkringslös- ning. När det kommer en ny svamp som Diplodia måste vi kartlägga utbredningen. Det gör vi ihop med forskare och expertis, säger Gustaf Jansson Ehde. Jan Stenlid vid SLU tycker att det är fel att den enskilda riskerar att drabbas och efterlyser ett bättre försäkringssystem. – Den enskilda skogsägaren är inte orsaken till den här utvecklingen. Det är andra processer. Då borde vi reglera det på en högre nivå som till exempel på nationell, regional eller europeisk nivå. Det hade varit mer rättvist än att var en ska behöva ta riskerna. Men den enskilda skogsägaren har också en skyldighet att motverka skadesvampar och skade- insekter. – I grunden handlar det om att sprida riskerna genom att ha flera olika trädslag. Det är också viktigt att fundera på vilket plantmaterial man använder. Det är bra att befrämja lokal produk- tion av plantor. Dessutom ska skogen skötas så att plantorna mår bra. Det får inte vara för tätt, det bör komma in luft mellan plantorna. Annars är det risk att skadesvampar får fäste. FOTO NILS FRANK Diplodia pinea är ett exempel på en skadesvamp som kan bli vanligare i de svenska skogarna på grund av klimatförändringarna. Frågan är om drabbade skogsägare kan försäkra sig mot nya skadegörare.