SkogsEko_4

40 SKOGSEKO NR 4 DECEMBER 2017 Svårt att försäkra skogen mot alla skadegörare Flera utbrott av skadesvampenDiplodia har nu konstaterats i Sverige. Forskare befarar att klimatförändringarna kommer att leda till både fler och större utbrott av olika skadesvam- par och skadeinsekter. Samtidigt är det svårt för enskilda skogsägare att försäkra sigmot dem. TEXT CARL-MAGNUS HÖGLUND FOTO MICHAEL EKSTRAND FOTO MICHAEL EKSTRAND FOTO MICHAEL EKSTRAND Skogsförsäkringar har traditionellt sett framför allt täckt snöbrotts-, brand-, eller stormskador. D et första skadliga utbrottet av skade- svampen Diplodia pinea upptäcktes 2016 då ett tallbestånd på cirka 20 hektar strax norr om Arlanda konstaterades skadat. I början av oktober i år blev det också känt att en tallungskog i närheten av Ljusdal i Hälsing- land drabbats. I november upptäcktes ytterligare ett utbrott, denna gång i Småland. När det gäller utbrottet i Ljusdal har ett 35 hek- tar stort område med tallplantor drabbats. Runt 70 procent av plantorna beräknas vara förlorade. – Vi har fler områden i närheten som vi misstän- ker också är skadade, men som inte är verifierade än. Om den sprider sig kan det leda till betydande högre kostnader för skogsägare vid föryngring, säger Nils Frank, skogskonsulent på Skogsstyrelsen i Gävleborgs distrikt. Diplodia pinea angriper främst tallplantor och har under lång tid varit ett problem i stora delar av världen. Det faktum att den upptäckts i Sverige ända upp i Norrland tror forskare beror på klimat- förändringar. – Europeiska undersökningar visar att antalet skadesvampar ökar exponentiellt. Det gäller också i Sverige. Det beror dels på att vi får ett varmare klimat. Diplodia är ett exempel, den söker sig allt längre norrut. Dels beror det på ökad handel och resande i och med globaliseringen. Askskottsjukan och almsjukan är två sjukdomar som har kommit till Sverige delvis med hjälp av människan, säger Jan Stenlid, professor i skogspatologi vid SLU. Det mesta tyder på att utvecklingen kommer att fortsätta. – Vi kan förvänta oss det. Med diploida har vi fått en ny skadesvamp som påverkar ett våra huvudträdslag. Det visar att våra skogar inte är immuna mot nya skadegörare bara för att de har stått här i vårt klimat i tusentals år. Samma utveckling gäller också för olika slags skadeinsekter. I båda fallen är det enskilda skogs- ägare som riskerar att drabbas av ekonomisk för- lust. Ett visst antal döda träd eller bortfall i tillväxt är naturligt, men större utbrott kan vara kostsam- ma. Skogsägaren som drabbades av Diploida pinea utanför Arlanda fick inte någon ersättning alls.