SkogsEko_4

4 SKOGSEKO NR 4 DECEMBER 2017 Digital hjälp vid gallring Med tidig vår ökar skogens förmåga att ta upp koldioxid FOTO JOSEFINA SKÖLD Koldioxid CO 2 Våren kommer åtta dagar tidigare än för 35 år sedan, visar ny forskning. Detta innebär att skogens förmåga att ta upp koldioxid från atmosfären ökar. I en ny internationell forsk- ningsstudie har forskare, bland annat från Lunds universitet, undersökt barrskogar på norra halvklotet (Sverige, Finland, Ryssland och Kanada). Det är under växtsäsongen som träden tar upp koldioxid. Globalt är nettoupptaget av kol- dioxid med trädens hjälp cirka 25 procent av de utsläpp som människan orsakar via fossilt kol och via avskogning i tropikerna. I och med att våren kommer tidigare skulle skogarnas kolupp- tag ytterligare kunna dämpa ökningen av växthusgaser i atmosfären. Men det återstår en hel del frågetecken att reda ut innan det går att säga exakt hur mycket skogarna samverkar med klimatsystem och växthus- gaser, skriver Lunds universitet i ett pressmeddelande. Exempelvis är det inte känt hur mycket koldioxid som skog- arna faktiskt släpper tillbaka ut i luften via marken på grund av de varmare höstarna. /// Sundbybergs kommun planerar att låta bygga ett nytt centrumkvarter helt i trä. Enligt kommunen ska det bli ett av världens största. Kommunen har tidigare fått stor uppmärksam- het för trähusen vid Strandpar- ken som med sina åtta våningar var världens högsta träbostads- hus när de byggdes. /// Skogsbolaget Stora Enso behöver inte betala skadestånd enligt miljöbalken för de skador på miljön som uppkom efter den omfattande skogsbranden i Västmanland 2014. Det står klart efter en dom i mark- och miljö- domstolen. Domstolens slutsats är att skogsbranden inte kan anses vara en miljöskada och att skade- ståndsreglerna i miljöbalken därför inte är tillämpliga. Bakgrunden till målet är att sex försäkringsbolag stämt Stora Enso på omkring 300 miljoner kronor. Försäkringsbolagen anser att Stora Ensos markberedare skapade gnistor som orsakade skogsbranden. Mark- och miljödomstolen menar att "den gnistbildning som uppkommer vid markbered- ning inte är så återkommande, omfattande eller kraftfull att den mer regelmässigt kan förväntas orsaka brand”. - Slutsatsen att brand som orsakats på detta sätt inte är en miljöskada innebär att skade- ståndsfrågan får prövas av allmän domstol och inte mark- och miljö- domstolen, uppger Elisabet Wass Löfstedt, en av domarna i målet. Försäkringsbolagen har över- klagat domen. /// Byggercentrumkvarter i trä Domi skadeståndsmål om skogsbranden2014 Skogsstyrelsen inventerar varje år hänsyn till tidigare kända och registrerade kulturlämningar. Inventeringar utförs på 400 avverk- ningar. Det innebär att uppföljning sker på ungefär 1 000 enskilda fornlämningar eller övriga kulturhistoriska lämningar per år. /// Källa: Skogsstyrelsen Andel kända kulturlämningar sompåverkats eller skadats vid föryngringsavverkning Procent Hela landet, alla ägare, påverkan. Med påverkan avses till exempel lättare körskador, nedrisning och tryckskador. Hela landet, alla ägare, skada. Här avses skada som kan åter- ställas, men med tydlig påverkan, till exempel djupa körskador, stenar som rubbats och viss markberedning. Hela landet, alla ägare, skada grov. Med grov skada avses skada som ej kan återställas. 2012 2013 2014 2015 2016 45 30 15 0 WWW. Skogskunskap.se/verktyg På Skogskunskap.se inns ett nytt digitalt verktyg anpassat för mobil och surfplatta som underlättar pla- neringen av gallring. Programmet, som fått namnet Gallringsplan, ana- lyserar hur olika gallringsalternativ påverkar beståndets utveckling och virkesuttag över tid. Gallringsplan är en webbaserad version av datorprogrammet INGVAR, men har ett förenklat gränssnitt. Gallringsplan är ett av ett 50-tal kostnadsfria beräknings- verktyg som inns tillgängliga på Skogskunskap.se. ///