SkogsEko_4

30 SKOGSEKO NR 4 DECEMBER 2017 REKREATION OCH FRILUFTSLIV Information omvilka åtgärder somplaneras och varför, är nyckeln till att öka allmänhetens förståelse för skogsbruk i skogar somflitigt nyttjas för rekreation och friluftsliv. Det menar Ulf Andersson, mångårig skogsförvaltare i Örebro kommun. TEXT MARIA LARSSON FOTO JOHAN LINDSTÉN Informera allmänheten om vad som är på gång Så tar dugodhänsyn till skogens socialavärden Kommunikation God kommunikation är grunden: • Nyttjarna ska få veta att en åtgärd planeras, när, varför och hur den ska utföras samt hur de påverkas direkt och längre fram. • Nyttjarna ska få veta hur de kan påverka åtgärdens genomförande. Friluftsskogar Friluftsskogar är större, allmänt nyttjade skogsområden. • Koncentrera den förstärkta miljöhänsynen till områden som nyttjas mest. • Planera utformningen av en avverkning så att hygget upplevs sommindre. • Överväg alternativa skötselmetoder. • Se till att framkomligheten är god där människor rör sig. • Förhindra körskador. • Informera om åtgärder och inled vid behov dialogmed nyttjarna om åtgärder som kan ha stor påverkan . Uppehållsplatser Uppehållsplatser är punkter i landskapet där människor brukar stanna till. • Inrikta skötseln på upplevelsevärdena och skyddszonerna. • Överväg alternativa skötselmetoder. • Skydda friluftsanordningar och kulturmiljö- er från skador. • Förhindra körskador. • Planera utformningen av en avverkning så att hygget upplevs sommindre. ”Omman har en stig längs ett vattendrag, behöver det inte vara fri sikt mot vattnet hela tiden, tycker jag. Istället kanman ha lite gluggar här och var så besökaren får den där ”wow-känslan”. Ulf Andersson, Örebro kommun Ö rebro kommun har satt upp höga krav på hur deras skogar ska skötas med tanke på allmänhetens behov. Den ekonomiska avkastningen från skogen är inte det primära. – Värdet av god folkhälsa är mycket högre än värdet på den intäkt som kom- munen kan få från skogsbruket och jakten, säger Ulf Andersson. Samma höga krav kan inte ställas på en enskild skogsägare, anser han. Däremot nns det mycket som en enskild skogsäga- re, vars skog lockar många besökare, kan lära sig av kommunen. Dels för att undvika eventuell kritik från allmänheten, dels för att göra skogarna mer tillgängliga. Ulf Andersson menar att god kommu- nikation är grunden. – Att man informerar om vad som är på gång, ökar chansen att få förståelse för en åtgärd. Tyvärr är det många som likställer allt skogsbruk med skövling, men att till exempel gallra innebär ju att skogen blir mer öppen och tillgänglig. Förklarar man det brukar kritiken minska. Ett konkret råd är att sätta upp skyltar där man berättar till exempel om en pla- nerad avverkning. Skyltar som förklarar- varför kulturstubbar, högstubbar och döda träd lämnas och vilken funktion de fyller, är också ett bra sätt att öka allmänhetens förståelse för dessa – vad många anser – fula stubbar och ”döingar”. I vissa fall räcker det dock inte med skyltar och informationsblad, utan det behövs direkt kommunikation med dem som brukar nyttja skogen. Ulf Andersson har arbetat med kommunskogen i 36 år och har under dessa år fått både ta emot ris och ros från kommuninvånare. Generellt är hans erfa- renhet att många dels vill ha framkomliga skogar, dels säkra skogar. – De allra esta väljer att använda leder och stigar. Därför är det viktig att ta bort ris därifrån och även ta bort träd som hänger och dinglar. Säkerhet handlar också om den upp- levda säkerheten. – Vi försöker bland annat att tänka på att inte lämna täta granridåer så att man inte ser något. Många är rädda för fula gubbar i skogen, trots att ytterst få överfall faktiskt sker i skogen. Men oron gör att man inte vågar sig ut. Grot som lämnas kvar på ett hygge, är ofta en källa till irritation eftersom den gör det svårt att gå. Att groten lämnas har stora fördelar för näringstillförseln och