SkogsEko_4

SKOGSEKO NR 4 DECEMBER 2017 25 Vadhar du för erfarenhet avaskåterföring? – Jag fick en förfrågan om askåterföring för tre år sedan. Men vid det tillfället tackade jag nej av tre skäl: Jag var rädd för att det skulle bli blästringsskador på träden, att askan skulle innehålla rester av glas och spik och att det skulle bli körskador vid spridningen. – Men sedan jag pratat med en förvaltare med goda erfarenheter och varit i kontakt med Skogssty- relsen, bestämde jag mej att prova. I år har jag spridit ut 200 ton aska på 20 procent av mina 300 hektar skog och kan konstatera att inget av det jag befarade hände. Allt fungerade bra. Det var inget skräp i askan och varken träden eller marken tog skada. Nu ska det bli intressant att se vad som händer. – Jag äger 60 hektar skog tillsammans med min syster i Aneby kommun. När jag fick en inbjudan från Skogsstyrelsen till en skogsdag med information om askåterföring tyckte jag det lät intressant. – Det är viktigt att ta reda på hur ekosystemet hänger ihop. Vi har tagit ut grot från våra marker men inte fört tillbaka någon aska. Men det låter ju vettigt att göra det. – Jag började med askåterföring redan för 20 år sedan på 150 hektar. På den tiden fanns det inte några separata pannor för grot, men man hade inte börjat elda med sopor i kraftvärmeverken och askan var gratis. Jag var noga med att askan skulle vara ren och inte innehålla skräp eller tungmetaller. – På de marker där jag återfört aska, kan jag kon- statera att lingonriset har minskat medan blåbärsri- set ökat i undervegetationen. Det tyder på att pH-värdet höjts. Men några synliga tecken på längre toppskott eller större årsringar har jag däremot inte märkt. Donald Gunnarsson Skogsägare, Smålandsstenar ChristinaBrandt Skogsägare, Lekeryd GabrielMeyer Skogsägare, Vaggeryd Nu kan förhoppningsvis den utveck- lingen vända med alla nya biokraftvär- meprojekt, som ska byggas runt om i landet. Det ger förutsättningar för en ökad användning av skogsflis, menar han. – Bioenergi är inte självklar som energikälla. Många vill använda mer el både för transporter och uppvärmning och minska all förbränning. Om skogs- ägarna vill ha kvar sin andel av energi- marknaden, måste de engagera sig och förklara att skogen räcker till och att förbränning är en naturlig del av livet. – Men den ska utföras med modern teknik utan hälsofarliga utsläpp. Kan vi förklara det, är skogsägarna vinnare på den framtida energimarknaden, säger Gustav Melin. Transportbandet som tar biobränslet från bränsleplan in till pannan är 278 meter långt. >> Nordens största kraftvärmeverk, Värtaverket i Stockholm, investerar i en pilotanläggning för att ta hand om aska från biobränsle och omvandla den till granulat, små kulor på 5–10 mm. Det är den första granuleringsanlägg- ningen som byggs i Sverige, berättar Ha- rald Svensson, ansvarig för askhanteringen på Fortum Värme. – Eftersom Värtaverket ligger i ett stor- stadsområde, har vi inte plats att förvara och härda krossaska. Den nya granule- ringsanläggningen kommer att tas i drift våren 2018 och producera granulat av 3 500 ton aska per år, säger han. Fortum Värme invigde Värtaverket 2016. Investeringen i granuleringsan- läggningen finansieras av Fortum Värme, danska HOFOR samt Energimyndigheten. Daniel Glimtoft från Svensk Skogs- gödsling är projektledare och ser positivt på möjligheterna. – Med granulat får vi direkt en härdad aska och transporterna blir smidigare. Man slipper lagring och askan kan spridas med traditionell gödslingsutrustning, säger han. Nu återstår bara att hitta intresserade skogsägare. Unik investering i granuleringsanläggning