SkogsEko_4

24 SKOGSEKO NR 4 DECEMBER 2017 jungfruligt skogsmaterial som gör att flygaskan håller hög kvalitet och lämpar sig att återföras till skogsmark. Pannan är i gång under den kallare delen av året och har en kapacitet att ta emot ett lastbilslass med biobränsle i timman, förklarar bränslechef An- na-Frida Eriksson. – Vi köper in 150 000 ton skogsråvara per år. Av det är cirka 60 procent grot, 24 procent biprodukter som bark, stubbflis och spån. 13 procent energived och 4 procent flisad ved. Allt som allt blir det drygt 4 000 lastbilstransporter per år, berättar hon. Fukthalten på bränslet är viktig och bör ligga på 45 procent. Därför blandas grot med spån och bark till en bränsle- mix för att få bäst förbränningseffekt. – Det råder ingen brist på biobränsle. Vi köper in från både stora och små aktö- rer, säger Anna-Frida Eriksson. – Men även om det vore ekonomiskt fördelaktigt för oss att köpa in vit retur- träflis, rivningsvirke som inte är tryckim- pregnerat, målat eller behandlat, så gör vi inte det i dag. Vi håller oss bara till ren biomassa, tillägger hon. För att På sikt kunna avveckla kärn- kraften, behövs fler förnybara ener- gikällor som ersätter den minskade elproduktionen. I dag finns det 214 an- läggningar för biokraft i drift i Sverige. Nya stora biokraftvärmeverk plane- ras i Stockholm, Göteborg, Malmö och Uppsala samtidigt som det byggs nya biokraftanläggningar i Borås, Upplands Bro och Västerås för tillsammans cirka 16 miljarder kronor, visar en sam- manställning från Svebio, som är en intresseorganisation för bioenergian- vändning. Behovet av biobränsle kommer att öka och tillgångarna är goda. Men för närvarande är efterfrågan på grot låg, konstaterar Gustav Melin, vd på Svebio. – Låga elpriser, mer biprodukter från skogsindustrin och import av sopor och returträ konkurrerar med groten. Andra länder inför deponiför- bud, men har inga egna pannor att elda avfall i, utan fortsätter ofta med kol och betalar för att skicka returträ hit som ersätter grot. Det är naturligtvis inte en bra utveckling för svenska skogsägare, säger han. ASKÅTERFÖRING & BIOBRÄNSLE I den biobränsleeldade pannan i Torsvik används grenar, toppar och bark som flisas i samband med avverkning av skog. Det ger en aska som i det närmaste är fri från tungmetaller. ”Bioenergi är inte självklar somenergikälla. Många vill användamer el både för trans- porter och uppvärmning och minska all förbränning.