SkogsEko_4

M arknaden för biomassa är spretig. Groten konkurrerar med rivningsvirke, flis, bark och spån. Den senaste tiden har priset på grot sjunkit, berättar markspecialist Stefan Andersson på Skogsstyrelsen. – Det finns däremot en bra efterfrå- gan för dem som har grot att leverera 5–10 mil från ett kraftvärmeverk. Ifall det rör sig om större kvantiteter kan det gå bra även om avståndet är längre. Men om man ska kunna ta vara på askan förutsätter det att groten inte har blandats med rivningsvirke i förbrän- ningen, eftersom det leder till inbland- ning av färgrester och tungmetaller. De flesta kraftvärmeverk har rena linjer där man bara eldar skogsråvara, men ännu inte alla. Om askåterföringen ska komma igång på allvar kan det behö- vas hårdare styrmedel menar Stefan Andersson. – I dag används den mesta askan till att täcka deponier. Det är skattefritt. Men de flesta deponier är snart färdig- täckta. Var ska man sedan lägga askan? – För att ta vara på den kan det ingå i avtalet med kraftvärmeverket, att den som säljer grot även ska ta tillbaka askan och se till att den återförs, säger han. Jönköping Energi i Torsvik, tog en ny biopanna i drift 2014. I den eldas enbart SKOGSEKO NR 4 DECEMBER 2017 23 Vilken kapacitet har kraftvärmeverken att ta emot biomassa? Hur ser markna- den ut? Stora investeringar av biokraftvärmeverk är på gång de närmaste åren. Men framtiden är ändå oviss. TEXT TORBJÖRN SVENSSON FOTO SIV ÖBERG Här tas biobränsle emot av kraftvärmeverket Anna-Frida Eriksson är bränslechef på kraftvärmeverket i Torsvik. Det är hon som köper in biobränsle till verket.