SkogsEko_4

22 SKOGSEKO NR 4 DECEMBER 2017 ring med framgång på många håll, men i Norrland är inte investeringsviljan så stor. Det beror på långa avstånd och mindre kvantiteter aska, men också på att jordarna är magrare, fortsätter han. Askåterföring lämpar sig bäst på marker som varken är för magra eller för bördiga. Om marken är mager kan askan behöva kompletteras med kvävegöds- ling, men det behövs inte i södra Sverige där kvävenedfallet är större. Det går inte att sprida ut askan direkt på markerna efter förbränningen. När den tas ut från pannan har den cirka 13–14 i pH värde, vilket skulle ha en tillfälligt frätande effekt på växtligheten. Därför måste aska först härdas i cirka tre månader med vatten så att pH-halten sjunker, förklarar Henrik Pedersen som tillsammans med sin fru Karina Peder- sen driver företaget Askungen Vital AB. Det är ett entreprenadföretag som arbetar med askåterföring i stor skala. De sprider ut 30 000 ton aska årligen från 15 olika depåer. – För att det ska vara miljövänligt att sprida ut aska ska man ju heller inte transportera den längre än nödvändigt. För vår del ligger gränsen på fem mil från vårt upplag ut i skogen, säger Hen- rik Pedersen. Innan man ska utföra en maskinell askåterföring ska man söka samråd med Skogsstyrelsen minst sex veckor i förväg. Det är viktigt att askan är analyserad och godkänd innan den sprids. Efter att askan har härdats, krossas den till lämplig fraktion. Om man ska sprida askan på ett hygge kan den vara grovkornig, eftersom man inte riskerar att skada några träd. Men om man ska sprida den i en tät granskog måste den vara finpulveriserad för att inte det ska bli några blästringsskador på stammar- na, berättar Henrik Pedersen. Spridningen utförs med en ombyggd gallringsskotare som tar cirka 5–6 ton aska per lass. Körningen måste anpassas till terrängen. Det är viktigt att askan sprids med rätt avstånd till vattendrag, områden med kulturminnesmärken och nyckel- biotoper enligt Skogsstyrelsens rekom- mendationer. Spridningen ligger på 20 meter åt vardera hållet på hyggen. I tät skog minskas spridningen till några meter. Till ett hektar behövs cirka 4–5 ton aska. Effekter av askåterföring syns bäst efter spridning på hyggen. Där kan man snabbt se att växtligheten trivs efteråt. I en uppvuxen skog är det däremot svå- rare att upptäcka för ögat. Men studier har visat att tillväxteffekten kan ligga på cirka 10 procent på bördigare marker i södra Sverige. ASKÅTERFÖRING & BIOBRÄNSLE skogsstyrelsen.se/askaterforing www. Miljöhänsyn viduttagavgrot • Vid uttag av grot måste du ta miljö- hänsyn. Det innebär bland annat att du bör lämna kvar minst en femtedel av grenarna och topparna, gärna i soliga lägen. • Lämna de grövsta topparna från varje trädslag samt merparten från mindre vanliga trädslag i området. Särskilt viktigt är det att lämna de grövsta topparna från tall, ek och asp. • Spara ris för att minska körskador där skotaren ska transportera fram riset till väg. Använd i första hand riset till att köra på och ta i andra hand ut grot. Ta också hänsyn till forn- och kulturlämningar. – Omman tar ut biobränsle från skogen minskar skogstillväxten. Därför behöver askan återföras, säger Stefan Andersson, markspeci- alist på Skogsstyrelsen.