SkogsEko_4

För att ta reda på vad betesskadorna kostar skogsägarna har Skogsstyrelsen och Sveriges lantbruksuniversitet i Alnarp inlett ett forsk- ningsprojekt, som leds av forskaren Annika Felton. Tillsammans med Skogsstyrelsen har hon inventerat granbeståndet i kronhjortsområdena i Skåne. – Alla bestånd hade gamla skador och hälften hade skador från denna säsong, och det var träd i alla åldrar och både före och efter gallring, berättar hon. Så småningom ska all fakta från inventering- en resultera i en mobilapp där skogsägaren ska kunna inventera betesskadorna och räkna på kostnaderna för olika åtgärder och väga dem mot de inkomster som viltet ger. I ett annat forskningsprojekt undersöker An- nika Felton och Johan Månsson från SLU Grimsö om kronhjortarnas barkgnag påverkas av vad de ätit på fälten under natten. – För att få klarhet i om det finns ett sam- band ska vi göra ett tio veckor långt experiment med hjortar i två hägn i Skåne, berättar Annika Felton. Varje vecka ska kronhjortarna få färs- ka granstammar i hägnet. Under några veckor kommer hälften av djuren i varje hägn dessutom få nyskördad raps. På så sätt kan vi observera om hjortarna som får raps ger sig på granbarken och om det är någon skillnad om de ätit mycket eller lite raps. Projektet leds av kronviltsexperten Anders Jar- nemo på Halmstads Högskola. Han tror att brist på alternativ föda i många skånska granskogar är en viktig orsak till barkskalning. – Som idisslare behöver kronviltet äta med jämna mellanrum och då det enda ätbara som finns i granbestånd är bark, är nog detta den viktigaste delförklaringen till de höga skade- nivåerna. Lättsmälta grödor som raps behöver kompenseras med mer fiberrik föda vilket också leder till ett ökat intag av bark. Eftersom även ett fåtal kronhjortar kan orsaka stor skada anser Anders Jarnemo inte att avskjut- ning är det effektivaste sättet att få bukt med barkskalningen. Han tycker det är bättre att se över skogsskötselmetoderna och kanske överväga en ändrad inriktning i vissa områden. – Att överge granskogarnas monokulturer och i stället satsa på blandskogar och gynna vegeta- tionen med viltåkrar i skyddade lägen kan vara en lösning. Att hitta foder som minskar behovet av att äta bark kan vara en annan. Två meter höga och ordentligt uppsatta stängsel kan vara ett bra skydd för ungtall och lärk medan granen knappast går att hägna eftersom den växer under så lång tid. 16 SKOGSEKO NR 4 DECEMBER 2017 Lars Andersson visar ett område med körsbärs- träd, där nästan alla träd har drabbats. Överallt ser vi spåren efter kronhjortarnas fra Många träd som angrips av röta och knäcks i En vanlig syn i skogarna runt Övedskloster. Lars Andersson och Hans Ramel berättar att även al och andra lövträd drabbas av kronhjortarnas barkgnag.