SkogsEko_4

V ärst utsatt är Skåne. De allvar- ligaste och mest omfattande skadorna drabbar granbeståndet, särskilt granen, men även löv- träden skadas när kronhjortarna gnager på barken. – Vi har slutat att plantera gran eftersom alla träd får betesskador, berättar Övedsklosters ägare Hans Ramel när han tillsammans med skogsan- svarige Lars Andersson visar oss runt på godsets vidsträckta ägor norr om Sjöbo. Vi går genom granskogar där alla träd är skadade och ser lövträd med flagnande bark och avgnagda toppskott. Många granar har rötskador, en del har knäckts av blåsten. Överallt ser vi spå- ren efter kronhjortarnas framfart. Några bestånd är helt förstörda. Totalt finns här 1 600 hektar skog – hälften löv och hälften barr. Många av de skadade träden har angripits av röta och rotstockarna duger bara till massaved, vilket leder till stora förluster. Kronhjorten trivs runt Vomsjön och i de stora skogarna, men Hans Ramel tycker att stammen på runt 150 kronhjortar blivit för stor och måste reduceras. – Viltet har sin plats i naturen och vi accepterar en viss skadenivå eftersom vi gärna vill ha kron- hjortarna här, men nu är skadorna oacceptabelt stora. Vi måste ha en balans och kan inte ha fler hjortar än marken bär. Även lantbruket drabbas av klövviltet. På god- set finns stora jordbruksfält med spannmål, raps och sockerbetor som kronhjortarna gärna äter av. Skadorna har ökat i takt med att stammen växt, och det har blivit värre under de senaste åren. – Skador på gran har vi alltid haft, men nu drabbas alla trädslag, och samtliga våra skogar, berättar Hans Ramel. I dag har vi stora problem även på lövträd och ädellövträd. Inget trädslag skonas. Hjortarna ger sig även på ungskogen och plantor. Även dovhjorten ställer till problem, men inte så allvarliga som kronhjorten. Lars Andersson berättar att 80 procent av ädellövträden är skadade. Han visar oss ett område med körsbärsträd, där nästan alla träd har drabbats. Beståndet planterades 2009 och hägnades in. Men kronhjortarna lyckades bryta sig igenom staketet. – Frågan är om vi ska hugga ner träden eller inte, något större värde har de inte. Återplante- ringen blir ett problem eftersom träden hela tiden utsätts för nya skador. Att hägna in alla nyplanteringar ser han inte som en realistisk lösning, och inte heller att ge hjortarna extra föda. Viltåkrar med lusern och klöver tror han mer på. Kronhjorten i södra Skåne tillhör den ur- sprungliga svenska kronhjortsarten, den så kallade nominatunderarten, som invandrade till Sverige för 10 00 år sedan och är Skånes landskapsdjur. Arten är rödlistad och finns bara i södra och sydöstra Skåne. Efter att ha varit mycket nära utrotning i början av 1900-talet finns i dag runt 3 000 kronhjortar före jakt, enligt Länsstyrelsen i Skåne. Den svenska kronhjortsstammen på uppskatt- ningsvis 26 000 djur, består till övervägande del av hjortar som har sitt ursprung i hägn och är kors- ningar av kronvilt från olika områden i Europa. Avskjutningen 2015/2016 uppgick till drygt 8 000 djur, enligt Svenska Jägareförbundet. Kronhjort förekommer i delar av Götaland och Svealand, framför allt i Skåne, Södermanland, Öster- götland och delar av Västra Götaland. Ett fåtal be- stånd finns i norra Sverige, bland annat i Jämtland och Ångermanland. Skador av kronhjort genom barkgnag på gran och tall förekommer på många platser, men inte överallt. Bekymmersamt läge lokalt Kronhjortsstammen ökar i Sverige liksombetesskadorna på skogen. Både barrträd och lövträd drabbas och lokalt är problemen så stora att det är svårt att få upp ny skog överhu- vudtaget. Olika åtgärder sätts in, men synen på hur man ska komma tillrättamed proble- met delar experterna. TEXT MATS NIHLÉN FOTO ANDERS KRISTENSSON 14 SKOGSEKO NR 4 DECEMBER 2017 xxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxx