SkogsEko 2018_002

> Regeringen har skjutit till mer pengar till Skogsstyrelsen för arbetet med hyggesfritt skogsbruk, något Skogseko rapporterade om i höstas. Det rör sig om en årlig förstärkning på 6 miljoner kronor. Myndigheten har nu dragit upp rikt- linjerna för hur pengarna ska användas. I stor utsträckning handlar det om mer kunskapsspridning. – Ja, att öka kunskapen är ett viktigt område och det finns ett växande intres- se för hyggesfria metoder, menar Carl Appelqvist, projektledare för arbetet med hyggesfritt skogsbruk. Kunskapsspridningen riktar sig direkt till skogsägare och yrkesverksamma inom skogsbruket som ska få möjlighet till mer rådgivning och utbildningstillfällen via Skogsstyrelsens lokala kontor. Skogsstyrelsen planerar även en sats- ning på dem som utför åtgärderna i skogen. – Vi vill nå både planerare och ma- skinförare och använder därför en del av pengarna till ett nationellt utvecklings- projekt. Vi vill att de berättar vad som är svårt och vilken hjälp de behöver för att kunna utföra åtgärderna på ett bra sätt. Det ska i sin tur resultera i ett förbättrat informationsmaterial och utbildningsin- satser. Konkret kan det handla om hur man planerar en hyggesfri åtgärd, hur man planerar stickvägar, väljer rätt träd och hur man fäller och upparbetar träden. Skogsstyrelsen kommer även att fort- sätta utveckla metoderna inom hygges- fritt skogsbruk. – Det innebär att vi ska lägga ut fler försök och anlägga fler demoområ- den som vi följer under många år. Här samarbetar vi med forskningen och med intresserade markägare, säger Carl Appelqvist. Niomarkägare i VästraGötaland överklagade ett beslut omen älgför- valtningsplan eftersomden inte tog tillräcklig hänsyn till betesskadorna. Nu ger Naturvårdsverket demrätt. L ä nsstyrelsen i Västra Götalands beslut att godkänna en älgförvaltningsplan, har upphävts av Naturvårdsverket. Detta är andra gången beslut om älgförvaltnings- plan i det aktuella området rivs upp av Naturvårdsverket. Bakgrunden är att en grupp markägare i Tibro anser att älgförvaltningsplanen inte tar tillräcklig hänsyn till älgbetesskadorna i området. Markägarna påpekar att det varit matbrist för älgarna under lång tid och det varit omöjligt att få ner älgstammens storlek till acceptabel nivå i balans med fodertillgången och skogsskador. För drygt ett år sedan överklagade de därför älgförvaltningsplanen till Naturvårds- verket. Naturvårdsverket gav markägarna rätt med motiveringen att planen måste anpassas så att skadorna minskas, ”vilket i första hand måste ske genom ökad avskjut- ning”. Länsstyrelsen fick därför i uppdrag att ta fram en ny älgförvaltningsplan. Den gamla planen angav att 3,3 älgar per 1 000 hektar skulle skjutas. Men i den nya planen sänktes avskjutningsmålet ytterligare till 2,7 älgar per 1000 hektar. Markägarna överklagade därför den nya planen och i februari blev det klart att Naturvårdsverket ännu en gång upphäver Länsstyrelsens beslut. I år har Naturvårdsverket fått reger- ingens uppdrag att i samarbete med Skogsstyrelsen analysera förvaltningspla- nerna med syfte att förbättra måluppfyl- lelsen av bland annat acceptabla skador på skogen. 6 SKOGSEKO NR 1 MARS 2018 Mer rådgivning omhyggesfritt Markägarefick rätt omälgförvaltningsplan Skogsstyrelsen satsar i år ännumer på att sprida kunskapen omhyggesfritt skogsbruk. TEXT MARIA LARSSON  FOTO BO PERSSON