SkogsEko 2018_002

SKOGSEKO NR 1 MARS 2018 5 FOTO MOSTPHOTOS Satsning på vattenmiljöer i skogslandskapet Så påverkas skogen av klimatförändringarna Forskare från Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) och Skogforsk samt experter från Skogsstyrelsen föreläser om skador av svamp, insekter och vilt. NÄR: 23 april 2018, kl. 9:30-15:30 VAR: Elite Hotel, Växjö KOSTNAD: 500 kr/person, inklusive lunch samt för- och eftermiddagsfika ANMÄLAN GÖRS PÅ: www.skogsstyrelsen.se/skogstraffar senast den 16 april. Begränsat antal platser. F ör första gången i Sverige har en regional skogsstrategi tagits fram. Det är olika aktörer i Kronobergs län som samlats kring frågan om hur Små- lands skogar bäst ska nyttjas. Sammanlagt har 12 regionala aktörer med koppling till sko- gen varit med i arbetet som tagit nästan två år. Bland dem finns Läns- styrelsen, Södra och Skogsstyrelsen. /// Småländsk skogsstrategi – först i landet >> Nu har starten gått för en stor satsning med målet att stärka utsatta våtmarker och vattendrag i Sverige. Det till största delen EU-finansierade projektet, som fått namnet Grip on life, handlar om att försöka nå gynnsam bevaran- destatus för skogslandskapets vattenmiljöer. Konkret ska man i projektet utveckla metoder och verktyg för att förbättra miljön för de djur och växter som finns i och kring Natura 2000-områden. Det finns vattendrag och våt- marker i skogslandskapet som är så påverkade att miljöerna i värsta fall är på väg att försvinna. Till att börja med ska pengar användas till 30 särskilt utpekade vatten- drag. Grip on life är en gemensam satsning mellan flera aktörer. Här ingår bland andra Skogsstyrelsen (projektägare), Havs- och vatten- myndigheten, Naturvårdsverket, skogsägarföreningar och länssty- relser. Projektbudgeten uppgår till 150 miljoner kronor. /// KONFERENS OM SKOGSSKADOR >> Det har snöat mycket i vinter – åtminstone i stora delar av landet. Skogsstyrelsen uppmanar skogsägare att inventera sin skog för att hitta och ta reda på de träd som knäckts av stora snömängder. Det är när det kommer mycket snö som fryser fast i trädkronor- na som risken för toppbrott ökar. Ofta är det gallringsskog som drabbas där träden är klenare och särskilt nygallrade bestånd där träden inte hunnit stabilisera sig efter gallringen. /// Risk för toppbrott efter mycket snö FOTO EBBA OKFORS FOTO OLA RUNFORS >> Forskare på Skogforsk tittar närmare på för- och nackdelarna med maskinell röjning genom rotryckning. Bakgrunden är att det finns ett intresse för att mekanisera röjningen eftersom motormanuell röjning är dyrt. Men hittills har maskinell röjning inte varit någon framgångssaga alls. Tvärtom har det både blivit dyrare och sämre. Men Skogforsk har gjort en fältstudie som visar att rotryck- ning har viss potential. Forskarna skriver i en rapport att ”eftersom rotryckningsåtgärden sätts in i en tidig fas kan maskinen grensla plantor utan att skada alltför många huvudstammar och samtidigt bibehålla hög prestationsnivå. De kortvariga skogsvårdsresultaten (alltså strax efter rotryckningen) verkar godtagbara”. Forskarna påpekar dock att plantbestånd måste föl- jas upp under flera år innan man säkert kan säga ommetoden är lämplig eller ej. /// Testarmaskinell röjning Motormanuell röjning är dyrt.