SkogsEko 2018_002

koldioxiden i luften, säger Izack Jacob. – Och djuren har börjat komma tillbaka i sko- gen, vi ser antilop, leopard och apor igen, berättar kommitténs kassör Witness Malisa. Trettio mil längre söderut genomför forska- ren Peter Ruvuga en studie om hur man kan öka foderproduktion och minska konflikterna ommark i miomboskogarna runt den lilla staden Kilosa. På samma marker driver miljöorganisationen Tanza- nia Forest Conservation Group också ett projekt för hållbar träkolsproduktion och vi åker bakpå varsin motorcykeltaxi ut till byn Kigunga. Marken här för- valtas på samma sätt som i Haraa. Med inkomsterna från träkolstillverkningen och de böter som tagits in har man bland annat kunnat bygga ett alldeles nytt kommunhus. I området runt Kilosa har det förekommit allvarliga konflikter mellan bönder och boskaps- skötare och när vi åker ut i skogen dyker plötsligt en flock kor upp, med sina två herdar. Spänningen blir stämd när Athumani Manyamba och Hamadi Hamisi, medlemmar i Kigungas kommitté för na- turresurser, närmar sig de båda unga männen. Peter Ruvuga ber mig vara diskret med kameran. – De här männen har vapen och kan vara aggres- siva! För en stund blir det ett lite hetsigt meningsutby- SKOGSEKO NR 1 MARS 2018 37 Tanzania 1998 fick Tanzania ny skogsbrukspoli- cy. Den bygger på att involvera och sedan lämna över ansvar till lokalsam- hället för planering, bruk, bevarande och återplantering av skogar. Landet är på många håll kuperat och problemen med erosion är stora. Att återplantera träd på kullarna är en viktig del i att hålla kvar matjorden och säkra vattentillgång. Tanzania har skyddat runt 30 procent av sin natur, företrädesvis savan- ner och regnskog. Trycket på övrig mark, främst miom- boskogar, är hårt och varje år försvin- ner 372 000 hektar skog i Tanzania. På området där byborna i Haraa håller på att restaurera skogen kommer de att sätta upp bikupor för att få honung till försäljning.