SkogsEko 2018_002

vara till god hjälp efter stormar eller bränder för att få information om var man behöver röja upp ef- ter stormskador eller var man ska sätta in åtgärder i eftersläckningsarbetet. – Drönarna kan utrustas med särskilda vär- mekameror som kan visa var det brinner under marken, berättar Anna-Lena Axelsson. Ny teknik är på stark frammarsch inom skogs- bruket. Förarlösa skördare utrustade med sensorer som kan mäta virkeskvantiteter ända ner till ku- bikcentimeternivå är på gång. Och appar i mobilen som gör det möjligt för den enskilde skogsägaren att själv mäta sin skog digitalt. Drönare har utvecklats under lång tid vid in- stitutionen för skoglig resurshushållning vid SLU. I början var de otympliga. Nu är de smidigare och behöver inte längre någon manuell styrning. De kan programmeras med hjälp av mobilen och flyga cirka en halvtimma. Fast vissa begränsningar finns fortfarande. Man kan inte upptäcka sjukdomar el- ler angrepp på bestånd eller urskilja olika trädslag mer än löv och barr. Men analysverktygen är inte bara till hjälp för att effektivisera skogsproduktionen. De kan även användas i syfte att vårda natur och kultur. – Med laserdata kan man ta reda på var det finns kulturminnesmärken så man inte gör skada vid avverkning eller markberedning, säger Anna-Lena Axelsson. Intresset är stort. Igår var personal från Holmen Skog på besök i Umeå. I dag är det Länsstyrelsen i Jönköpings län som hör av sig och vill göra en framtidsanalys av ett skogsområde i Hökensås. SKOGSEKO NR 1 MARS 2018 35 Forskningsingenjör Mikael Egbert sätter på vingarna till drönaren. – Men vi flyger bara vid bra väderförhållanden, annars riskerar utrustningen att ta skada, säger han. Med hjälp av analysverktyget Heureka kan man ta fram exempel på hur skogen kan utvecklas utifrån olika förutsättningar. Vi sitter på en enormmängd data. Inom ramen för Skogsdatalabbet kan vi hjälpa till med att ta fram exakt den information som efterfrågas, säger Neil Cory.