SkogsEko 2018_002

S nöflingorna faller och skogen står tyst ut- anför Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, i Umeå. Här har det nystartade Skogs- datalabbet sina lokaler. Det är en kreativ mötesplats där man samlar in analyser av data med hjälp av olika verktyg. Men i dag blir det inga flygturer och fotograferingar med drönarna. Det har tyvärr väderleken satt stopp för. Nu behöver de som är intresserade av verksam- heten inte åka ända till Umeå för att få tillgång till de senaste nyheterna. Skogsdatalabbet lägger re- gelbundet ut seminarier på sociala medier som alla kan ta del av. Dessutom kan man gå in på Skogsda- talabbets hemsida och få gratis information. Skogsdatalabbet finansieras under uppstarten av Vinnova och av SLU. Anna-Lena Axelsson är projektledare. – Det här är ett pilotprojekt som ska pågå i två år. Sedan kommer det att göras en utvärdering. Vår förhoppning att det ska leva vidare och bli en långsiktig satsning, säger hon. På Skogsdatalabbet arbetar även analytikerna Neil Cory och Hampus Holmström. – Vi har fått en fantastisk start. Intresset på invigningen var stort från skogsbolag, enskilda skogsägare och myndigheter. Vi har dessutom haft en delegation från Kina på besök, säger Neil Cory entusiastiskt. – Genom Riksskogstaxeringen och forskning samlar vi in och bearbetar enorma mängder data. Nu vill vi att det kommer till praktisk nytta. Det kan användas när man vill räkna hem tillväxten eller när det är dags att upprätta skogsvårdsplaner, tillägger han. I analysverktyget Heureka integreras en stor del av den kunskap som har samlats inom svensk skogsforskning under lång tid. Genom att analysera data för ett specifikt område kan skogsägare och myndigheter se vilka effekter avverkning och olika skötselformer kan ge på lång sikt. Systemet är fritt tillgängligt och uppdateras kontinuerligt för att göra nya analyser och ge beslutsunderlag. Genom den senaste applikationen PlanEval kan skogsägare och beslutsfattare få särskilt stöd i situationer när man vill analysera konsekvenserna av olika sce- narier utifrån ekonomiska, ekologiska och sociala värden. – Skogsstyrelsen vill utveckla sin rådgivning till skogsägare och satsar just nu på att ta fram scenarioanalyser för olika typbestånd med hjälp av Heureka. Om detta faller väl ut kanske det blir en större satsning på flera olika demonstrationsfastig- heter, exemplifierar Hampus Holmström. Skogsdatalabbet kan även använda marklaser och drönare för att få fram data som kan användas för analyser. Med drönare kan man få reda på vilket röjningsbehov det finns i ett skogsområde. Det kan Ett labb för skogen Hur mycket växer skogen? Vilken effekt har skötseln? När är det dags att röja ungskogen? Nu kan skogssektorns aktörer vända sig till Skogsdatalabbet i Umeå för att få svar på sina frågor. TEXT TORBJÖRN SVENSSON FOTO SIV ÖBERG 34 SKOGSEKO NR 1 MARS 2018 xxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxx Skogsdatalabbets uppgift är att sprida kunskap ommöjlig- heter med ny digital teknik för avbildning, modellering och visualisering av skogsresurser samt tillgängliggöra skog- liga data. Målgrupper är skogsföretag, kon- sulter, myndigheter och studenter. Skogsdatalabbet erbjuder analyser och data via olika verktyg som exempelvis marklaser, heltäckan- de kartdata, drönare, Heureka, satellitdata, årsringsdata samt riksskogstaxeringen. Skogsdata- labbet Skogsdatalabbet och det studentinriktade Ljung- bergslaboratoriet delar lokaler och datorer. Från vänster tre elever från Jägmästarprogrammet som gör examensarbeten inom fjärranalys; Carl Jansson, Magnus Pers- son, Anders Ellingsson, Neil Cory, Hampus Holm- ström och Anna-Lena Axelsson.