SkogsEko 2018_002

SKOGSEKO NR 1 MARS 2018 33 D iplodia pinea angriper endast tall. För att upptäcka skador är det viktigt att du kontrollerar dina plantskogar och ungskogar regelbundet. Symptomen på svampen är döda års- skott, inklusive toppskott och toppknopp. Skadorna liknar knäckesjuka och angrep- pen kan pågå i flera år. Om skott är angripet av knäckesjuka brukar skottet inte dö under den karaktäris- tiska böjen på skottet, och kådutgjutningar bildas normalt bara i själva böjen. Ofta överlever skottet även utanför böjen, men med nedsatt vitalitet. Vid Diplodia-angrepp fortsätter skottet att dö nedanför böjen och har ofta kådutgjutningar i gränsen mellan den döda och den levande delen av skottet. Om du misstänker att din tallskog är angripen, ta kontakt med ditt lokala Skogs- styrelsekontor. De grundläggande skötselråden för att försöka motverka Diplodia pinea är att röja bort konkurrerande träd så att huvudstam- marna kan bibehålla sin vitalitet, samt att ståndortsanpassa. Rätt trädslag på rätt plats skapar motståndskraftigare bestånd. Skapa även gärna blandbestånd. Om exempelvis gran och tall blandas, minskar risken att de vindburna svampsporerna landar på en tall. Tänk också på att röja/gallra bort kraftigt skadade tallar. Sporspridningen blir betyd- ligt mindre effektiv om grenarna ligger på marken. Denna åtgärd ska däremot inte utföras under perioden från skottskjut- ning till midsommar då tallen är sommest mottaglig. Bäst är naturligtvis att flisa upp och/eller bränna smittade grenar under vintern, men det är inte alltid något realistiskt alternativ. Om skribenterna: Hans Källsmyr och Gunnar Isacsson är skadesamordnare respektive ekolog på Skogsstyrelsen Om skribenten: Jonas Bergqvist är skogs- skötselspecialist på Skogsstyrelsen. Skogsstyrelsen ger råd omDiplodia pinea SvampsjukdomenDiplodia pinea har konstaterats på flera platser i Sverige under det se- naste året. Skogsstyrelsen ger här råd till skogsägare utifrån den kunskap somfinns i dag. TEXT HANS KÄLLSMYR, GUNNAR ISACSSON FOTO NILS FRANK Har du observerat skador? Om du sommarkägare eller skogligt intresse- rad har observerat denna typ av störd skott- skjutning så är vi mycket intresserade av få veta mer om detta. Skicka mail till jonas.berg- quist@skogsstyrelsen.se eller brev till Jonas Bergquist, Skogsstyrelsen, 551 83 Jönköping. frågorna. Sannolikt så är det under en begränsad period efter planteringen som plantorna har sådan onormal skottskjut- ning. Tallar uppåt två meters höjd har hit- tills inte visat sådan avvikande skottskjut- ning enligt rapporter. Detta stämmer rätt väl med vad vi vet om proleptisk skott- skjutning som är vanligast på plantor yngre än fem år. Därefter växer plantorna vanligen med normala skott. Den initiala buskigheten kommer då att gradvis växa bort, möjligen kan det behövas viss mänsklig assistans där man kapar eller bryter oönskade extra toppar. Man bör tänka sig för ordentligt innan man sätter gran på tallmarker för att undvika problemet. Framför allt för att den långsiktiga utvecklingen för gran på tallmarker är osäker och dessutom före- kommer liknande onormal skottskjutning även hos gran. Den viktigaste frågan gäller ändå vad den onormala skottskjutningen beror på. En samarbetsgrupp som leds av Skogforsk, där även Södra, Sveaskog och Skogsstyrelsen ingår, ska tillsammans med andra experter finna orsakerna. Under 2018 kommer gruppen att göra en identifieringsnyckel och undersöka omfattningen av problemet genom fältin- venteringar för att bättre förstå orsakerna bakom detta. Man bör observera att det finns viss risk för förväxling med plantor som har drabbats av försommarbete av älg. De får ofta ett liknande busklikt växtsätt under några år. Tittar man närmare på årsskot- ten så ser man om de har blivit avätna innan plantan har skjutit nya skott.