SkogsEko 2018_002

SKOGSEKO NR 1 MARS 2018 31 har man planterat sex snabbväxande trädslag: Gran, hybridasp, hybridlärk (si- birisk lärk längt i norr), poppel, vårtbjörk och salix. Syftet är att jämföra trädens produktionsförmåga och markpåverkan. Det träd som växer snabbast, i alla fall i början är salix, där stamtätheten är hög. – Nackdelen med salix är att den bara kan användas till energi och inte till massaved. Dessutom krävs särskilda salixskördemaskiner. Efter tio år i försöksodlingarna har lärken växt 8–10 meter medan poppel, vårtbjörk och hybridasp växt 9,5 meter. Granen kommer långt efter med 4,5 meter. – Överraskande är att träden utanför Örnsköldsvik har växt nästan lika myck- et som träden i södra Sverige. Visserligen har de odlats ett år längre, men det är ändå anmärkningsvärt. Att många upplever skogar med snabbväxande träd som enformiga beror knappast på träden utan på hur de plan- teras, menar Lars Rytter. – Bestånd där träden inte står i spik- raka rader ser ut som en normal skog. Samtidigt är det naturligtvis effektivare med raka rader. Douglasgran – ett alternativ? I ett förändrat klimat kan douglas- gran bli ett intressant alternativ till vår inhemska gran i produktions- skogen. D en nordamerikanska douglasgra- nen är ett främmande trädslag i Sverige. Man ska vara försiktig med främmande trädslag, menar Cecilia Malmqvist, lektor vid Linnéuniversitet och en av få i Sverige som forskar på douglasgran, men hon tycker ändå att trädet är så pass intressant att det är värt att undersökas närmare. För det första är det ett trädslag som man bedömer kan klara ett förändrat klimat bättre än granen. – Den har förmåga att både utveckla ytliga rötter och pålrot. Äldre träd har också möjlighet att bli mer stormfasta än granen. För det andra har douglasgran väldigt bra virkesegenskaper. Träet är formstabilt (rör sig inte när det torkar) och har väldigt stor kärnvedsandel. – Densiteten är dessutom hög och påverkas inte så mycket av hur snabbt trädet växer, så här kan man tillåta sig att ha hög tillväxt utan att förlora i vir- keskvalitet, menar Cecilia Malmqvist. En del av problematiken med douglasgran handlar om frostkänslig- het i föryngringsfasen. Därför gäller det att välja rätt plantor. Inlandsvarie- teten invintrar tidigare, men drabbas lättare av frostskador på våren/försom- maren jämfört med kustvarieteten. Kustprovenienserna drabbas å andra sidan i större utsträckning av höstfrost och även av frosttorka på vårvintern – Avvägningen mellan tillväxt och härdighet är inget unikt för douglas- gran, utan gäller ju alla trädslag, men för douglasgran är risken för avgång- ar stor om inte tillräckligt härdiga provenienser används. I stora delar av Götaland är inlandsprovenienser att föredra. I både Frankrike och Tyskland odlas douglasgran på ganska stora arealer. I Sverige finns den dock fortfarande på små arealer trots att trädslaget har odlats här i mer än hundra år. odling av hybridasp. På sju år har träden växt elva meter. Skogforsk har flera olika forskningsprojekt om snabbväxande träd. I odlingsförsöken har träden satts i raka rader,