SkogsEko 2018_002

SKOGSEKO NR 1 MARS 2018 27 Förädling av skogsplantor För produktionen ger förädlade plantor stora fördelar. Skogsstyrelsenmenar dock att risker med förädlat material behöver bli bättre belysta. F örädlade plantor har högre tillväxt, är överlagmer motståndskraftiga mot sjukdomar och har bättre eller likvärdiga virkesegenskaper jämfört med oförädlat material. – Dessutom kan förädlat material anpassas till ett framtida klimat , medan det oförädlade lokala materialet är anpassat till gårdagens klimat, säger JohanWestin, bi- trädande programchef på Skogforsk som bedriver skogsträdförädlingen i Sverige. Plantor från de äldsta svenska fröplanta- gerna växer cirka 10 procent bättre och plantor från den andra generationen cirka 20 procent bättre än oförädlat lokalt beståndsfrö. Ungefär 80–90 procent av de föryngrade tallplantorna och 60–80 pro- cent av granplantorna är i dag förädlade. Kombinationen av ökad användning av förädlade planto ochminskad naturlig föryngring, kan enligt Skogsstyrelsen innebära att skogen blir mer homogen och sårbar. Sanna Black-Samuelsson, specialist på skogsgenetik, pekar på ett antal frågor: – Vilka är konsekvenserna för den biologiska mångfalden? Hur påverkar genspridningen naturligt föryngrad skog? Vi vet också för lite om sambandenmellan skogsträdens genetiska variation och de- ras motståndskraft mot olika skadegörare. JohanWestin anser däremot att man i Sverige har bra kontroll och hänvisar till att världens förädlingsorganisationer gran- skar varandra. Men Sanna Black-Samu- elssonmenar att oförutsägbarhetenmed klimatförändringar och skadegörare gör det alltmer riskfyllt att enbart använda förädlad gran och tall. Det bästa tipset till skogsägare enligt Skogsstyrelsen är att variera både trädslag, föryngringsmetoder och skogsodlingsmaterial. gallra, så att de mest utveck- lingsbara träden (normalt raka, oskadade träd utan fula kvistar) ges möjlighet att pro- ducera värdefullt virke. Utan tvekan påverkar tillväxthastigheten under vegetationsperioden ett träds egenskaper. – ”Driver” man de enskilda träden så att de växer snabb- are på bredden, får de bland annat grövre och fler grenar, bredare årsringar och lägre veddensitet. Korta omloppstider gör också att andelen kärnved i stammarna sjunker. Men om man skulle vilja bättra på kärnvedsutvecklingen i ett senare sta- dium, är det möjligt genom att förlänga omloppstiden. Det kan också finnas fördelar med en hög tillväxttakt säger Lars Wilhelmsson som tar upp några punkter: – Om träden växer snabbt på höjden, går det att såga ut längre kvistfria ämnen mellan grenarna. Grövre virke ger dess- utom högre sågutbyte och värdefullare dimensioner. Kortare omloppstider kan också reducera problemen med rotröta på gran och minska risken för stormskador. För olika fiberprodukter kan det finnas både för- och nackdelar med breda årsringar och positionen i stammen där fibrerna bildats spelar också roll. Lars Wilhelmsson återkommer till att olika industrier och produkter har olika behov av råvaruegen- skaper. Den tekniska utveck- lingen och nya tillverknings- processer innebär också att industrin blir allt bättre på att ta tillvara träden på effektivast sätt för olika ändamål. Dess- utom tar han upp behovet av mer råvara från skogen i fram- tiden med tanke på att kunna ersätta fossila råmaterial. Sammantaget är det omöjligt att säkert förutsäga hur olika virkesegenskaper kommer att värderas och efterfrågas om 80 år. Behöver inte skogsägare fundera alls över virkeskvalitet? – Jo, vissa saker är svåra att bortse från. Till exempel är raka träd nästan alltid bättre än krokiga. Det beror på att det är lättare för industrin att hantera dem i sina processer, att krökar ger olika typer av negativa fiberstörningar och att det är svårt att hitta några nackdelar med rakt virke. Det är också oftast bättre med högre dimensioner, det blir billigare i alla led. Fast bra klentimmer kan förstås också efterfrågas. – Det viktigaste är nog att som skogs- ägare ha kunskap om de möjligheter och begränsningar man har, både biologisk och ekonomiskt, och tänka på de mål man har för sin skogsskötsel, säger Lars Wilhelms- son. Lars Wilhelmsson, Skogforsk FOTO ÅKE SJÖSTRÖM