SkogsEko 2018_002

D et finns många aspekter på virkeskvalitet, vilket framgår tydligt när Lars Wilhelmsson benar ut den ganska komplexa frågan. – Till att börja med måste man ha klart för sig att bra kvalitet varierar beroende på vad man pratar om för produkt. För ändamålet lämplig kvali- tet, brukar jag istället lyfta fram, eftersom industrin har olika krav, säger han. Men det de flesta ändå säkert tänker på när de pratar om hög virkeskvalitet, är det som industrin betalar bäst för: Sågtimmer. Högst pris tingar tall av bästa kvalitet. – Det krävs en viss typ av skogsskötsel för att få raka, oskadade, kvistfria stockar med täta årsringar. Täta bestånd, tidig kvistrensning och tillräckligt många års tillväxt för att kvistmärkena ska överval- las samt att man gallrar bort krokiga och skadade träd, ger ökad andel kvistfria rotstockar. Stamkvistning av utvalda raka, oskadade huvudstammar av tall (ska ej gallras) är ett mer målinriktat sätt att ska- pa kvistfria rotstockar konstaterar Lars Wilhelmsson. Då är det viktigt att göra åtgärden vid rätt tidpunkt så att träden kan lägga på sig många kvistfria årsringar i rotstocken innan slutskörden. – Men med tanke på kostnader och långa väntetider är det är inte säkert att det lönar sig att stamkvista, och vi kan inte ge rådet att plantera så tätt att det verkligen blir gott om riktigt finkvistiga stammar, för det blir dyrt. Däremot kan man ta vara på den naturliga föryngring- en när förutsättningarna är goda. Han råder också skogsägare är göra allt för att ett nyetablerat bestånd ska få en så bra start som möjligt och inte ”stå och stampa” för länge. Hög höjd- tillväxt från start är positivt för många virkesegenskaper. Visserligen får man täta årsringar när träden växer långsamt, men täta årsringar enbart i den första metern ovan mark räcker inte till några hela stockar. Det är också viktigt att röja, men även 26 SKOGSEKO NR 1 MARS 2018 Så påverkas kvaliteten av hög tillväxt Blir det sämre virkeskvalitet i en skog där fokus ligger på så hög tillväxt sommöjligt? Skogseko skickade frågan vidare till LarsWilhelmsson, forskare på Skogforsk. TEXT MARIA LARSSON FOTO MICHAEL EKSTRAND Virkeskvalitet • De vanligaste virkessortimenten är nor- maltimmer, klentimmer, massaved och energived. Det finns också en mängd specialsortiment som stamblock, stol- par och kubb. • I branschens kvalitetsklassningssys- tem VMR 1-07 finns fyra klasser för sågtimmer av tall och två klasser för sågtimmer av gran. Men det har blivit vanligare att affärsöverenskommelser- na görs för hela virkesvolymen som ett så kallat m 3 fub-pris eller genom stampris där virkets egenskaper beak- tas på andra sätt än enligt VMR 1-07. www. Läs mer om virkeskvalitet på skogskunskap.se Bra produktion – skog med variation