SkogsEko 2018_002

SKOGSEKO NR 1 MARS 2018 25 Rätt planta på rätt plats. Tänk bland annat på att välja rätt trädslag, plantor som klarar klimatet och snytbaggeskyddade plantor där risken för angrepp är stor. www. Skogsstyrelsen.se/markberedning Skogsstyrelsen.se/foryngring Skogsstyrelsen.se/rojning Skogsstyrelsen.se/gallring ställer stammarna i något sånär jämna förband (1 800–3 000 stammar per hektar beroende på målsättning), men utan att överdriva rumslig jämnhet. – Det är väldigt viktigt att man under röjningsarbetet kontrollerar stamantalet med cirkelytor så man ligger rätt. Det är vanligt att man röjer för svagt, då får man inte den diametertillväxt som man hade tänkt sig. Det är också viktigt att man tänker på ståndortsanpassning och att man är noga i valet av huvudstammar. Röjningstidpunkten kan man variera lite efter behov. Ibland behöver man röja fler gånger, men slutröjningen bör göras senast vid 5–6 meters höjd, för att inte beståndet ska bli för tätt. Den ideala produktionsskogen innehåller egentligen inte löv. Ju mer björk, som ju är det vanligaste lövträdsla- get, desto mer slår det på produktionen. – Det är ganska tydligt – vår ickeföräd- lade björk producerar sämre än förädlade barrplantor, säger Nils Petersson. Å andra sidan handlar det också om hur mycket skogsägaren är villig att ”tåla” i ekonomiskt bortfall. Studier vid SLU visar att produktionsförlusten i blandsko- gar med 50 procent björk och 50 procent gran, blir cirka 10–20 procent. Men det finns ju andra tungt vägande skäl att ha kvar lövet, som biologisk mångfald och upplevelsevärden, poängterar Nils Petersson. Dessutom; FSC-certifierade skogs- ägare har krav på att sig att vid slutav- verkning ha kvar en viss andel löv (10% i södra Sverige, 5% i norr). En annan myck- et betydelsefull aspekt är att lövet utgör ett viktigt foder för viltet. Gallring Gallringen har ingen effekt på tillväxten, tvärtemot vad många kanske tror. – Möjligheten att påverka tillväxten, minskar ju längre tiden går, konstaterar Urban Nilsson, SLU. Därmed inte alls sagt att gallringen är oviktig, utan åtgärden skapar förutsätt- ningar för en bra produktionsskog med högt virkesvärde. I en ogallrad skog är risken stor att träden blir höga och klena. Drivningskostnaden minskar också i skogen som en följd av gallring genom att man tar upp stickvägar som man sedan har användning för i skogsskötseln. – Man gallrar i huvudsak för att undvika förluster i framtiden. Att träden står och dör har man ingen nytta av, säger Urban Nilsson. En normal gallring innebär att grundy- tan hamnar någonstans runt 20 kvadrat- meter per hektar. Gran och tall ska gallras på ungefär samma sätt. – Gallrar man för hårt kan man förlora lite i produktion, men sett över hela omloppstiden förlorar man bara några få procent. Men ett bestånd är sällan så homogent att det är samma gallringsbehov överallt och gallringsuttaget skulle kunna varieras mer än vad som görs i dag, anser Urban Nilsson. Vanligtvis gallras skogen första gången när träden nått 13–15 meters höjd. Tidig gallring ger en stormsäkrare skog. Men man får inte gallra så tidigt att gallringen enbart blir en kostnad. – Att undvika risker är ett sätt att säkra produktionen. Så det är en kompromiss mellan ekonomi och att undvika risk, säger Urban Nilsson. Både han och Mattias Berglund, Skogssällskapet, påpekar att det är viktigt att tänka på att gallring kan orsaka skador på skogen. Rotröta och körskador är de största riskerna. – Det gäller att upprätthålla bra produktion i skogen under hela om- loppstiden, och ett sätt att göra det är att undvika skador så långt det är möjligt, säger Mattias Berglund. Det finns goda möjligheter och goda anled- ningar till att sköta sin skogsfastighet med variation i både trädslagsval och metoder. Med mer variation i brukandet är det möjligt att ta tillvara skogens olika värden. Med mer variation sprids också riskerna och som skogsägare bidrar du till en mer varierad landskapsbild. www. Läs mer om Bra produktion – skog med variation på skogsstyrelsen.se/skogmedva- riation Variera mera FOTO MICHAEL EKSTRAND