SkogsEko 2018_002

24 SKOGSEKO NR 1 MARS 2018 Ett viktigt skäl att röja är att man reglerar trädslagen. Ett annat skäl är att man påskyn- dar diametertillväxten. Bra produktion – skog med variation även på rönn, asp, sälg och ek), kräver ett eget kapitel. Kortfattat anser Skogsstyrel- sen samt många forskare och företrädare för skogsbruket att viltstammarna just nu inte är i balans med fodertillgången. Det krävs högre avskjutning samtidigt som skogsägare jobbar för att öka fodertill- gången. Ett annat mycket stort problem, framför allt i Götaland, Svealand och längs med Norrlandskusten, är angrepp av snytbagge. Tall och gran drabbas i lika hög utsträckning. Men det finns trots allt en hel del en skogsägare kan göra för att minska snytbaggeangreppen. – Man klarar oftast snytbaggen med markberedning i kombination med snytbaggeskyddade plantor. Men fallerar någon av de åtgärderna, är risken för snytbaggeskador stor, enligt Kristina Wal- lertz, forskare på SLU:s försökspark Asa. Ur ett snytbaggeperspektiv har mark- beredningen stor betydelse. Snytbaggen är mindre benägen att stanna upp vid en planta som omges av ren mineraljord. Om markberedningen utförts på ett bra sätt, fungerar det oftast med att plante- ra täckrotsplantor med någon form av snytbaggeskydd, menar Kristina Wallertz. Om man av någon anledning inte vill eller kan markbereda, är en stor bar- rots- eller PluggPlusett-planta (omskolad täckrotsplanta) att föredra då de med sin större rothalsdiameter kan stå emot skad- orna av snytbagge bättre än den mindre täckrotsplantan. Det krävs dock att de är behandlade med ett snytbaggeskydd. Ett alternativ är att vänta med plante- ring (högst 3 år efter avverkning) till dess att risken för snytbaggeangrepp minskat. Utifrån risken för snytbaggeskador skulle då markberedning kunna undvikas. Men med tanke på att konkurrerande vegeta- tion då hunnit växa in på hygget, kan en föryngring bli besvärlig utan markbered- ning. Och att dröja med plantering inne- bär framför allt att man förlorar tillväxt. Dessutom har markberedningen flera andra fördelar som positivt påverkar plantornas tillväxt: Bättre näringstillgång, jämnare fuktighet och minskad frostrisk. Röjning I röjningen styr man beståndets utveck- ling och framtid på ett tydligt sätt. – Ett viktigt skäl att röja är att man reglerar trädslagen. Ett annat skäl är att man påskyndar diametertillväxten och det gör man på de stammar som man har valt för de egenskaper man önskar, säger Nils Petersson, skoglig doktor inom röj- ning, numera anställd på Stora Enso. – I produktionsskogen så är det ju kva- litetsaspekter man fokuserar på. Man vill ha en stabil skog med friska sunda träd, fortsätter han. Även Nils Petersson understryker vikten av höjdmässigt jämna bestånd. Särskilt viktigt är detta för tall, för annars kommer vissa träd att ta överhanden. Tillväxten blir inte sämre i ett oröjt bestånd än i ett röjt bestånd. Snarare tvärtom. Men för god diametertillväxt är röjningen central. Utan röjning kommer beståndet att bestå av många klena träd, istället för färre och grövre. På frågan vilken röjningsmetod som ger bäst produktion svarar Nils Petersson traditionell röjning. Det vill säga att man ”Ett viktigt skäl att röja är att man reglerar trädslagen. Ett annat skäl är att man på- skyndar diametertillväxten och det gör man på de stam- mar somman har valt för de egenskaper man önskar. FOTO JOSEFINA SKÖLD FOTO BO PERSSON