SkogsEko 2018_002

SKOGSEKO NR 1 MARS 2018 23 nden son, professor vid Sveriges lantbruksuni- versitet, SLU, och hänvisar till SLU-stu- dier om tillväxthöjande åtgärder. I formuleringen ”bra föryngring” ligger flera grundläggande aspekter: Bra utförd markberedning, bra plantor, rätt trädslag på rätt plats, rätt antal plantor – helt enkelt hela kedjan. Urban Nilsson menar att det är viktigt att få till en så höjdmässigt jämn föryng- ring sommöjligt. Orsaken är att man vill undvika att större plantor konkurrerar ut de mindre. Det betyder i sin tur att natur- lig föryngring sommetod ”går lite bort” eftersom jämnheten helt enkelt inte blir lika bra jämfört med plantering. – Ja, så är det. Med naturlig föryngring tappar man också lite i förädlingsvinst eftersom när man planterar kan man välja förädlade plantor, säger han men poängte- rar också att naturlig föryngring har andra fördelar som till exempel mer variation i skogen. En annan fördel är att naturlig föryngring ger tätare ungskogar. De tål mer viltbete jämfört med plantering. Ståndortsanpassning, som innebär rätt trädslag på rätt plats, är en viktig utgångs- punkt för en lyckad föryngring och något som Skogsstyrelsen betonar. Om plantor sätts på fel plats finns en ökad risk för ned- satt tillväxt och dessutom ökad känslighet för skador som i sin tur påverkar tillväxten negativt. Skogsstyrelsen menar också att stån- dortsanpassning bör göras inom hyg- get – särskilt på större hyggesarealer. I verkligheten är det dock vanligast med ett trädslag per hygge. Ibland helt fel trädslag; problematiken med gran på tallmarker i södra Sverige, och tall på granmarker i norra Sverige är välkänd. – Jag tror definitivt att man kommer att tappa i produktion på grund av detta, säger Mattias Berglund, Skogssällskapet. Plantval ochplanteringsförband När plantorna ska beställas, är det vik- tigt att välja plantor med rätt proveniens, det vill säga plantor med rätt härkomst som både växer bra och klarar klimatet på hygget. Plantorna måste både börja skjuta skott och invintra i lagom tid. Annars är risken stor för frostskador. Plantor från förädlat material har högre tillväxt, bra kvalitet och högre överlevnad än icke-förädlat material. De är även testade för olika klimatlägen. Sam- tidigt menar Skogsstyrelsen att eventuella risker med förädlade plantor behöver un- dersökas, till exempel hur den genetiska variationen i skogen påverkas (se sid. 27). När det gäller antalet plantor som bör sättas, är rekommendationen cirka 2 500 plantor per hektar. Men detta gäller däremot inte omman räknar med och vill ta tillvara på eventuell naturlig föryngring – då kan antalet plantor minskas. 2 500 plantor motsvarar att plantor- na sätts i 2-metersförband. Men detta ska inte överdrivas, förtydligar Mattias Berglund. – Det är viktigare att hitta bra plan- teringspunkter än att det är ett jämnt förband, säger han. Misslyckade föryngringar Det kan finnas flera orsaker till att plante- ringen inte lyckas. Dåligt utförd plante- ring, torka eller frost är några exempel, men framför allt handlar det om insekts- angrepp och viltskador. Viltskador, särskilt på tall (och förstås ” Jag tror att skogsägare skulle behöva utgåmycket mer från sinamål än vad man i allmänhet gör. Det skullemynna ut i fler olika sätt att sköta skogen. Mattias Berglund, Skogssälskapet Kristina Wallertz, SLU Nils Petersson, Stora Enso Urban Nilsson, SLU