SkogsEko 2018_002

ersättning Siffror och fakta om nyckelbiotoper • Det inns cirka 470 000 hektar regist- rerade nyckelbiotoper på produktiv skogsmark, vilket motsvarar cirka två procent av all produktiv skogsmark i Sverige. • Drygt 30 procent av nyckelbiotoperna har fått formellt skydd (biotopskydd, naturvårdsavtal, naturreservat). Det innebär att markägaren får ersättning av staten. • I dagsläget finns cirka 61 000 registre- rade nyckelbiotoper på privatskogsbru- kets marker. • En nyckelbiotop kan vara stor eller liten, det finns ingen arealbegränsning. Medianstorleken för registrerade nyck- elbiotoper är 1,2 hektar. Medelarealen är 2,9 hektar. • Att en nyckelbiotop registreras innebär inte att Skogsstyrelsen automatiskt för- bjuder avverkning. Skogsstyrelsen kan förbjuda avverkning upp till intrångsbe- gränsningen (den hänsyn som skogs- ägaren förväntas tåla), vilket högst är 10 procent av den tänkta avverkningen. Markägaren får ekonomisk ersättning om området blir formellt skyddat. • Markägare med stor andel nyckelbio- toper (över fem procent och över tre hektar nyckelbiotoper inom bruknings- enheten) prioriteras för beslut om formellt skydd. Det finns cirka 3 000 nyckelbiotopsrika brukningsenheter på privatskogsbrukets marker. • Alla nyckelbiotoper ska inte lämnas orörda. I en del typer av skog gynnas naturvärdena av naturvårdande sköt- sel. Men alla åtgärder i en nyckelbiotop måste anmälas för samråd till Skogssty- relsen i förväg. • Nyckelbiotoper inventeras och regist- reras av Skogsstyrelsen på privatskogs- brukets marker. De större skogsbola- gen sköter detta på sina egna marker. Därför spelar certifieringen roll Miljöcertifieringsorganen FSC och PEFC använder nyckelbiotopsbegreppet i sina regelverk. FSC-certifierade skogsägare får inte avverka en nyckelbiotop och FSC-certifierade virkesköpare får inte köpa virke från en nyckelbiotop. Göran Rune, Skogsstyrelsen ansvar och jämställda mål för produktion och miljö. Som skogsägare har man ganska stor frihet att sköta sin fastighet som man tycker är bäst. Men enligt skogsvårdslagen ska hänsyn tas till höga naturvär- den. Här har varje skogsägare ett ansvar. Det finns dock bestämmelser som reglerar hur stora hänsyns- ytor en skogsägare måste lämna utan att staten ger ekonomisk ersättning. Samtidigt finns det som sagt enligt skogspolitiken en förväntan på att skogsbruket frivilligt undantar skog från skogsbruk. Har vi inte tillräckligt med undantagen skog i Sverige? Behövs det mer? – Det är regering och riksdag som bestämmer målen. I Sveriges strategi för biologisk mångfald och ekosystemtjänster framgår att minst 20 procent av Sveriges land- och sötvattensområden ska vara skyddade eller bevarande på olika sätt till 2020. Strategin förtydligar också hur Sverige ska uppfylla sina åtaganden inom konventionen för biologisk mångfald och EU:s naturvårdspolitik. – Inom miljömålsarbetet finns ett etappmål som innebär att skogar med höga naturvärden ska skyddas från avverkning. Detta ska ske genom att det formella skyddet av skogsmark har ökat med cirka 150 000 hektar skogsmark med höga natur- värden nedanför gränsen för fjällnära skog till 2020. Skogsbrukets frivilliga avsättningar bör ha ökat med cirka 200 000 hektar skogsmark i områden som har eller kan komma att utveckla höga naturvärden till totalt 1 450 000 hektar. Men detta innebär inte att alla skogsägare förväntas avsätta drygt fem procent av sin skog på frivillig väg, utan det kan ses som ett genomsnitt för hela skogsbruket.