SkogsEko 2018_002

SKOGSEKO NR 1 MARS 2018 15 > Skogsskiftet i Vindeln har gått i arv sedan byns marker delades upp på 1800-talet, berättar Lage Sandgren. I början av 2000-talet hittade Skogsstyrelsen bland annat en rödlistad lav på hans marker. Det var den violettgrå tagellaven som klätt- rade bland grangrenarna i en blockig liten sumpskog som hade så höga naturvärden att den registrerades som nyckelbiotop. − Jag är intresserad av växter, så jag tyckte att det var roligt. Lage Sandgren tänkte inte så mycket mer på saken förrän han hörde talas omKometprojektet, som uppmuntrar skogsägare att föreslå skyddsvärda områ- den på sina marker. Han tog kontakt med Skogsstyrel- sen i Umeå och bestämde med en skogskonsulent att åka ut tillsammans. − Då hittade vi bland annat lappranunkel, och det var ju fantastiskt att den fanns på min mark. Detta var mitt i sommaren. På senhösten kom ett förslag från Skogsstyrelsen om att bilda biotopskydd av omkring ett hektar. Lage Sandgren accepterade förslaget och i början på det nya året kom pengarna. − Jag fick betalt för skogen, plus 25 procent, så det kan jag inte klaga på. För mig blev det lite som en bonus, att skogen får stå kvar och samtidigt får jag pengar för den. Mycket av hans övriga 15 hektar avverkades på 1970-talet och här finns inga stora naturvärden. Därför är Lage Sandgren glad att kunna slå sig ner en stund i sin sumpskog. − Jag brukar alltid titta till tagellaven en sväng. Sumpskogen är kanske inte så imponerande, det är ett ganska tätt bestånd med gamla granar. Men de är väldigt senvuxna och alldeles fulla med lav. Det finns även en del björk och, i de blötare fläckarna, enstaka gråalar. Nu bor Lage Sandgren i Sundsvall, men släkten har bott i Vindeln sedan 1500-talet. Föräldrarna är borta, men han är säker på att de hade blivit väldigt glada över att sumpskogen får stå kvar. − De var också mycket naturintresserade. De såg inte skogen bara som en ekonomisk investering utan också som något att vara i och njuta av. När ska en markägare få information om att en nyckelbiotop har hittats? – I våra instruk- tioner för arbete med nyckelbiotoper står det att Skogsstyrelsen ska skicka ett brev med in- formation och karta till markägaren så snart som möjligt efter registrering av en nyckelbiotop, nor- malt inom tre veckor . Är det främst i samband med en avverkningsanmälan som nyckelbiotoper upptäcks? – Nej, mindre än hälften av de nyckel- biotoper som Skogs- styrelsen upptäcker och registrerar varje år, upptäcks via fältbesök på avverkningsanmäl- ningar. Nyckelbioto- per upptäcks även i samband med andra verksamheter, via tips från markägare och allmänheten och i sam- band med planläggning och övriga uppdrag. Varför kan inte Skogsstyrelsen kom- promissa och begrän- sa en nyckelbiotops storlek? – Begreppet nyckel- biotop är oberoende av storlek. Kartläggningen ska spegla naturtillstån- det vid inventeringstill- fället. ”Betalt för att ha skogen kvar – vilken bonus!” För Lage Sandgrenvar biotopskyd- det somatt både äta kakanochha den kvar. Hans fina sumpskog får stå kvar och ändå fick hanbetalt för den. TEXT ANNA FROSTER FOTO PRIVAT Lage Sandgren hade inga invändningar mot att en nyckelbiotop registrerades på hans fastighet. Senare blev det ett biotopskydd av cirka ett hektar. Spindelblomster är en av växterna han hittat. Inventeringsledare AliceHögström, Skogsstyrelsen: