SkogsEko 2018_002

Registreringen avnyckelbiotoper i nordvästra Sverige är igång igen efter en tiomånader lång paus. Under pausen togs enutvecklad inventerings- metod framsomnu ska användas i området. Samtidigt pågår förberedel- ser för ennationell nyckelbiotopsinventering somregeringen sagt ska genomföras. TEXT MARIA LARSSON FOTO BO PERSSON Förhoppningar på ny metod > För knappt ett år sedan gjorde Skogsstyrelsen en uppmärksammad – och från vissa håll kriti- serad – paus i registreringen av nyckelbiotoper i nordvästra Sverige. Skogsstyrelsens generaldirektör Herman Sund- qvist förklarade då att en paus behövdes för att se över inventeringsmetoden och, som han uttryckte det, ”landa i något bättre”. Grundproblematiken i nordvästra Sverige handlar enligt Skogsstyrelsen om att inventeringsmetoden är svår att använda i nordvästra Sverige eftersom det kan vara svårt att avgränsa nyckelbiotoper i stora sammanhängande områden i äldre skog. Dessutom kan registreringen av nyckelbiotoper få ekonomiska konsekvenser i och med certifieringen (se faktaruta s. 17). Därför ansåg Skogsstyrelsen att en utvecklad metod måste tas fram för nordvästra Sverige. Den utvecklade metoden innebär enligt Skogsstyrelsen flera viktiga steg mot ökad förutsägbarhet, transparens och objek- tivitet när nyckelbiotoper inventeras och registreras. Det ska helt enkelt bli enklare att förstå varför ett visst område håller nyckelbio- topsklass och hur Skogssty- relsen gjort bedöm- ningen. Under 2018 an- vänds den förnyade inventeringsmetoden på prov. Skogsstyrelsen vill testa och utvärdera hur den fungerar och vid behov kunna göra ändringar. Erik Kretz, naturvårdsspecialist på myndigheten och en av dem som varit med och tagit fram den utvecklade metoden, anser att den är ett stort steg framåt. – Ja, det tycker jag! Om detta faller väl ut så tror jag absolut att det ger mer transparens, säger han. I inventeringsmetoden finns flera nyheter: • Inventeraren ska dokumentera uppgifterna om skogsområdet som ligger till grund för bedöm- ningen. • Särskilt framtagna checklistor ska användas som stöd. • Provytor ska läggas ut på ett representativt sätt för att kunna skatta vissa naturvärdesvariabler i området. • Provytorna ska koordinatsättas så att det blir enkelt att återbesöka dem. • För att ett område ska kunna klassas som en nyckelbiotop, måste det innehålla vissa riktvär- den av till exempel död ved. – Avgränsningsproblematiken går inte helt att komma undan, men nu kommer det att bli lättare att ta beslut och lättare att kommunicera gränsdrag- ningarna. Det är den stora skillnaden, sammanfattar Erik Kretz. Det är helt och hållet Skogsstyrelsens beslut att göra ändringarna i inventeringsmetoden. Men metoden har tagits fram baserad på det