Årsredovisning 2017

HÄLSO- OCH SJUKVÅRD FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE 14 REGION SKÅNES ÅRSREDOVISNING 2017 2017 finns resultat för den patientupp­ levda kvaliteten i primärvården. Gene­ rellt uppvisar primärvården år 2017 bättre resultat än 2016. Störst förbätt­ ring noteras för emotionellt stöd , där re­ sultatet förbättrats från 70 till 75 pro­ cent positiva. Jämfört med resultat i riket så är Region Skånes resultat snar­ lika. Jämfört med Stockholms läns landsting är Region Skånes resultat något sämre över lag, medan de är bättre jäm­ fört med Västra Götalandsregionen. Be­ folkningens förtroende för primärvår­ den mäts i den nationella Hälso- och sjukvårdsbarometern . Den visar för 2017 att 56 procent av skåningarna hade för­ troende för primärvården jämfört med rikets 60 procent. Av de skåningar som besökt primärvården är motsvarande siffra 59 procent, jämfört med 52 pro­ cent för de skåningar som inte besökt hälso- och sjukvården de senaste sex månaderna. Skillnaderna tyder på att de som nyligen besökt hälso- och sjuk­ vården har ett större förtroende primär­ vården. Säker hälso- och sjukvård En säker vård innebär att vårdskador förhindras genom aktivt riskförebyg­ gande arbete. Med vårdskador avses li­ dande, obehag, kroppslig eller psykisk skada, sjukdom eller död som orsakas av hälso- och sjukvården och som inte är en oundviklig konsekvens av patientens tillstånd. För att säker vård ska kunna efterlevas krävs att diagnostik, vård och behandling utförs på rätt sätt. Varje år beräknas uppemot 100 000 patienter på svenska sjukhus få vårdskador av varie­ rande allvarlighetsgrad. Vårdtiden för patienter med vårdskador är mer än dubbelt så lång som för patienter utan skador. Förutom det mänskliga lidan­ det, för den extra vårdtid som orsakas av vårdskador, innebär detta också onödiga miljardkostnader årligen för hälso- och sjukvården. Nollvision för undvikbara vårdskador är grunden för Region Skånes patient­ säkerhetsarbete. Region Skånes patient­ säkerhetsarbete och dess resultat bygger på ett kontinuerligt, systematiskt och metodiskt arbetssätt utifrån tidigare identifierade riskområden. Resultaten uppvisar en tydlig trend till det bättre. Detta beror sannolikt på ett gott kun­ skapsläge, som finns hos medarbetarna, rörande de risker som finns inom hälso- och sjukvården och på den kulturför­ ändring som underlättar ett mer öppet diskussionsklimat. Exempelvis har an­ delen vårdskador inom somatisk sluten­ vård minskat successivt och mellan åren 2013 och 2016 i princip halverat. Läs mer. Trycksår orsakar stort lidande för pa­ tienten. För att identifiera förekomsten av trycksår genomför Region Skåne år­ ligen två kvalitetsuppföljningar genom att mäta andelen patienter som har trycksår och andelen som är i riskzon för att utveckla trycksår. Sedan den för­ sta mätningen, våren 2012, har andelen patienter som har trycksår (kategori 1-4) minskat med 9 procentenheter (från 19 till 10 procent). Vid en analys av allvarliga trycksår som har uppkom­ mit inom vår egen vårdkedja framkom­ mer det att även dessa har minskat. För andra året i rad uppnår samtliga sjuk­ vårdsförvaltningar det regionala målet: att patienter med allvarliga trycksår (ka­ tegori 2-4) ska vara 5 procent eller min­ dre. En vårdrelaterad infektion innebär ett lidande för patienten och kan i vissa fall även försätta patienten i ett livsho­ tande tillstånd. Vårdrelaterade infektio­ ner är därmed också en av de största utmaningarna för en säker hälso- och sjukvård. Region Skåne har sedan 2008 årligen deltagit i nationella mätningar av vårdrelaterade infektioner. 9 procent av de patienter som vårdas i Region Skåne drabbas av en vårdrelaterad infektion, och andelen har i princip varit oföränd­ rad över tid. Risken för felaktigheter i läkemedels­ användningen är särskilt stor i vårdens övergångar, och den risken kan halveras genom en strukturerad utskrivningsin­ formation. 2017 nåddes det regionala målet på 70 procent. Det författades to­ talt 86 238 utskrivningsinformationer, och andelen per månad har varit relativt konstant under året. På förvaltnings­ nivå nådde Sus, Kryh och Hälsostaden Ängelholm målet. Det kvalitetsförbätt­ ringsprojekt som genomfördes under 2015-2016, med målet att öka kvantite­ ten och kvaliteten gällande utskriv­ ningsinformation, har bidragit till de förbättrade resultaten. Syftet med att genomföra läkemedelsgenomgångar är att öka kvaliteten och säkerheten i läke­ medelsbehandlingen. Andelen patienter som under 2017 fick en läkemedels­ genomgång i somatisk slutenvård var 30 procent (5 723 till antalet). Utöver vad som ingår i nämnda modell så har det genomförts ytterligare 2971 läkemedels­ genomgångar inom somatiken och 73 inom psykiatrin. Andelen patienter som under 2017 fick en läkemedelsgenom­ gång i primärvården var 24 procent. En bidragande orsak till att målet inte nås i primärvården är att genomförda ge­ nomgångar inte registreras rätt enligt klassifikation av vårdåtgärder (KVÅ- kod) . Dialog har förts med förvaltning­ arna för att öka antalet genomförda och registrerade läkemedelsgenomgångar. Äldre patienter är generellt sett käns­ ligare för läkemedelseffekter, och samti­ digt har läkemedelsanvändningen för­ dubblats hos de äldsta de senaste 20 åren. Många äldre har flera olika läke­ medel, vilket leder till ökad risk för bi­ verkningar och interaktioner. Målet är att tvärprofessionell läkemedelsgenom­ gång ska genomföras för 50 procent av de multisjuka äldre. Användningen av potentiellt olämpliga läkemedel hos äldre i Skåne har minskat, och drygt tre Användningen av potentiellt olämpliga läkemedel hos äldre i Skåne har minskat, och drygt tre av fyra vårdcentraler klarar 2017 det uppsatta målet. FOTO: © CHRISTIAAN DIRKSEN