Rapport 2019-6

Sammanfattning 7 Sammanfattning Föräldrapenningen syftar främst till att täcka upp inkomstbortfallet vid ett barns födelse. Men försäkringen innehåller också en grundnivå för de föräldrar som inte arbetar eller har så låg inkomst att de inte kvalificerar sig till den högre inkomstrelaterade ersättningen. Ersätt- ningen på grundnivå var relativt låg ända sedan 1970-talet, men sedan 2002 har den höjts markant flera gånger. Efter att ersättningen varit 60 kronor per dag under hela 1990-talet fram till och med 2001, höjdes ersättningen i omgångar upp till 250 kronor per dag från och med januari 2016. Denna rapport redovisar ISF:s analys av effekterna av höjningarna som gjordes åren 2002 och 2013. Vi vet sedan tidigare att höjningen år 2002 påverkade mammors uttag av föräldrapenning och i denna granskning har vi analyserat kvinnors beteende när det gäller barnafödande och förvärvsarbete. Eftersom det huvudsakligen är kvinnor som använder föräldrapenning på grundnivå antar vi att den höjda ersättningsnivån påverkar dem mer än männen när det gäller att skaffa barn och att förvärvsarbeta efter första barnet. Därför har vi enbart undersökt kvinnor i denna granskning. Resultaten tyder på små eller inga effekter på benägenheten att skaffa ett första barn bland de som berördes av grundnivåhöjningen. Det finns en viss skillnad i födelsetalen före och efter höjningarna av grundnivån 2002 och 2013 bland studerande på högskola. Detta gäller de studenter som har inkomst under brytpunkten för att få föräldra- penning på grundnivå. Men skillnaden i faktisk sannolikhet att få ett första barn för denna grupp är mycket liten eftersom födelsetalen är mycket låga till att börja med.