Rapport 2019-6

Diskussion och slutsatser 45 4 Diskussion och slutsatser Föräldrapenningen syftar främst till att täcka inkomstbortfallet vid ett barns födelse. Men försäkringen innehåller också en grundnivå för de föräldrar som inte har ett arbete att vara frånvarande ifrån under föräldraledigheten. Denna nivå var låg från 1970-talet och framåt, men sedan 2002 har den höjts markant flera gånger. Denna gransk- ning syftar till att analysera effekterna av dessa höjningar. Om det är en stor skillnad mellan grundnivån och den inkomstrela- terade ersättningen från föräldraförsäkringen så innebär det en driv- kraft för en person att förvärvsarbeta innan hen skaffar barn. Men om grundnivån är alltför låg kan det riskera familjens ekonomiska grundtrygghet. Till viss del finns det alltså en konflikt mellan målet att förbättra den ekonomiska situationen för barnfamiljer med låga inkomster och att öka föräldrars, särskilt mammors, anknytning till arbetsmarknaden. Detta arbetsmarknadsmål är nära knutet till ett bredare mål om jämställdhet i hemmen och i arbetslivet. Om kvinnor inte har förvärvsarbetat innan de skaffar barn har de troligen en sämre ingångsposition på arbetsmarknaden efter en föräldraledighet. Om ersättningen på grundnivå höjs markant relativt ersättningen på sjukpenningnivå leder det till att familjer tjänar mer på att låta den förälder som har lägst inkomst ta en större andel av föräldrapenning- dagarna. Det kan leda till att mammor tar ut en större del av dagarna (eftersom de oftare har lägre inkomst) och därmed också leda till en än mer ojämställd fördelning av föräldraledigheten. Men denna effekt undersöks inte i denna studie utan kan ses som en möjlig förklaring till utfallen av fortsatt barnafödande och förvärvsarbete som vi under- söker.