Rapport 2019-6

Effekter på benägenheten att skaffa ett första barn 26 Figur 2.3. Åldersjusterade kvartalsvisa födelsetal för första barnet bland kvinnor 20–35 år under perioden 1999–2005. Övriga (ej studenter eller utrikesfödda med kort tid i Sverige). Anm.: Baserat på 571 156 individer under hela perioden. S e 5.1 i bilaga A för förklaring av åldersjusterade födelsetal. Källa : LISA (SCB) samt MiDAS (Försäkringskassan), ISF:s beräkningar. Effekter av höjningen 2013 på födelsetalen för första barnet Även 2013 höjdes grundnivån i föräldrapenningen, denna gång från 180 till 225 kronor om dagen. Figurerna 2.4–2.6 visar på motsvarande sätt som ovan de kvartalsvisa födelsetalen för ett första barn bland kvinnor 22–34 år, men nu för perioden 2011–2014. Figurerna avser grupperna studerande på högskola (figur 2.4), utrikes födda med mindre än 5 år i Sverige (figur 2.5) samt övriga (figur 2.6). Observera att en eventuell effekt på barnafödandet tidigast skulle kunna synas mot slutet på 2013 eller början på 2014. 0 .005 .01 .015 .02 .025 .03 Födelsetal 1:a barn 1999q1 2000q1 2001q1 2002q1 2003q1 2004q1 2005q1 Kvartal 95% konfidensint. Grundnivågrupp 95% konfidensint. SGI−grupp Grundnivågrupp SGI−grupp Skillnad SGI−grupp − Grundnivågrupp